You're everything I could ever wish for - Del 18

"Haha skulle det där låta hotfullt?" Skrattar jag. "Du skrämmer inte mej Justin, om du gör värre gör jag bara ännu värre. Och vem är du som har lyckopengen egentligen? Jo jag, så det kommer ändå sluta med ett jag vinner mjölkriget"
"Fan! Du har rätt.."




"Såklart jag har" Säger jag och blinkar. Han biter sig i läppen och släpper sina händer från väggen och backar ett steg bakåt. "Hur många deciliter mjöl har vi haft i nu egentligen?" Undrar jag och går till köksbänken.
"Jag vet inte. Två tror jag" Svarar Justin. "Eller nej, tre kanske?"
Jag suckar. "Den här kommer bli helt misslyckad" Konstaterar jag. "Ska vi slänga den och göra en ny?"
"Slänga?! Är du helt galen?"
"Vad ska vi göra med den då?" Undrar jag och skrattar lite.
Han rycker på axlarna och stoppar sitt pekfinger i smeten och slickar sedan av det. "Mmm.. vad gott!"
Jag gör samma sak och det smakar faktiskt inte så dumt.
"Vi kan ju alltid bara äta upp smeten" Säger Justin och doppar ännu ett finger i bunken.
"Ja, kom så går vi och sätter oss på alltanen"
Det har redan börjat skymma och solen är påväg ner bakom träden. Men ändå är det ljummet i luften.
Jag och Justin sitter med varsin sked och äter ur bunken.
"När kommer dina förlädrar hem då? Det kanske inte är så bra om jag är här när dom kommer"
"Jag tror inte dom kommer hem på denna sidan av middnatt i alla fall. Dom skulle till sina kompisar och det brukar alltid bli sent då."
Han ler lite snett mot mej och slickar av sin sked.
"Du har fortfarande kvar mjöl i håret, bara så du vet" Säger jag och skrattar.
"Och du har mjöl i ansiktet" Säger han sammtidigt som han skakar på håret för att få ut mjölet.
"Borta?" Undrar jag efter att jag har försökt att borsta av mitt ansikte.
Han studerar mitt ansikte och skrattar. "Nej, du har kvar lite" Han tar sin hand och stryker bort lite mjöl på min kind med sin tumme. "Nu är det borta"
"Tack" Ler jag. "Ska vi gå in, eller ska du ha mer?" Undrar jag och kollar äcklat ner i bunken. Det finns fortfarande kvar lite smet. Men själv så är jag proppmätt.
"Äter jag mer nu så tror jag att jag spyr"
"Jag tar det som ett nej"

Vi hjälps åt att bära ut sakerna i köket igen. Sen går vi upp till mitt rum. Justin ställer sig mitt i rummet och kollar sig omkring innan han sätter sig på min skrivbordstol. "Fint rum." Säger han och han låter inte ironiskt på något sätt så jag tar det som en komplimang.
"Tack"
"Vad är det här?" Undrar han och tar upp något från mitt skrivbord. När jag ser vad det är vill jag bara sjunka egenom jorden. Varför har jag inte lagt undan den? "Har du ritat den?" Han kollar med stora ögon på mej och sen på teckningen.
"Ja, men det var länge sen" Svarar jag.
"Den är jättefin! Och den är verkligen lik mej. Alltså wow.." Han ser ut att studera bilden noga. "När ritade du den?" Undrar han och kollar upp på mej igen.
"Samma dag som du hjälpte mej med foten du vet" Svarar jag. "Precis efter du hade gått"
"Du har talang, Liz" Han ler mot mej och stryker bort ett hårstrå från ansiktet. Det är då det slår mej. Hans hår ser annorlunda ut, han måste ha klippt sig. "Har du..?" Börjar jag. "..Klippt dej?"
"Ja, för ett tag sen" Ler han. "Du borde rita en till teckning på mej med mitt nya hår"

Och så blir det, jag målar av Justin.
"Så allvarlig" Säger Justin och härmar min min. 
Jag flinar. "Kan jag få kolla på dina ögon, jag menar närmare" 
"Ja, visst" Svarar han och ställer sig upp från sängen.
"Nej, nej. Jag kommer till dej" Säger jag och ställer mej upp, sen går jag och sätter mej i brevid honom i sängen.
Han kollar på mej och jag studerar hans ögon. Dom är i en varm nötbrun nyans, hans ögonfransar är mörka och långa. Dom är otroligt vackra. Jag börjar sagta och nogrant att börja rita dit ena ögat och sen nästa.
"Är du klar snart?" Undrar han när jag har suddat och grejat minst 100 gånger.
"Ja snart" Säger jag lite svävande och försöker verkligen konsentrera mej på att få skuggningen perfekt.
Efter en stund är jag klar. Jag visar bilden för Justin.
"Wow.. känns nästan som om jag kollar mej själv i spegeln. Förutom att bilden är svartvit då. Får jag behålla den?"
"Självklart" Svarar jag, det är bara kul att han vill ha den och att han tycker om den. Det är alltid lika rolig när någon uppskattar det jag gör.
"Du, det har verkligen varit jätteroligt idag, och jag hoppas att vi ses snart igen.."
"Måste du går redan?" Avbryter jag. Jag har ingen lust att vara ensam.
"Jag tror det. Hur mycket är klockan?"
Jag slänger en snabb blick på klockan som hänger på väggen. "Halv tio" Svarar jag.
Han ser ut att fundera en stund. Han biter sig i läppen och kollar på mej. Han biter sig ganska ofta i läppen faktiskt, jag kan inte låta bli att medge att det är lite gulligt. "Okej då, jag kan nog stanna en stund till"
Jag ler mot honom och han ler tillbaka.
Han ställer sig upp och börjar vanka av och ann i rummet. Tillslut stannar han vid min lilla vita bokhylla, hälften av platsen tas upp av alla mina dvd filmer och resten är böcker. Han drar sitt pekfinger längs med alla filmer och tillslut stannar det på en film som han sedan drar ut.
"Kan vi inte se på den här?" Undrar han och håller upp filmen.
"Jo, du kan sätta in den i dvd spelaren. Tryck på tven först bara" Säger jag och pekar på tven.
Han gör som jag säger och snart är filmen igång. Vi båda sitter mot väggen i min säng, men efter ett tag halv ligger båda ner. När vi har kommit ungefär till mitten av filmen börjar jag känna mej sömnig och mina ögonlock känns tunga. Jag får kämpa för att dom inte ska trilla ner. Men tillslut gör dom det i alla fall och jag fallar in i en djup behaglig sömn.

Jag vet inte hur länge jag har sovit när jag börjar vakna till liv igen.
Jag öppnar sagta mina trötta ögon. Till en början ser jag ingenting men när ögonen har vant sig kan jag se mammas arga ansikte och pappas ännu argare ansikte framför mej.
"Va?" Säger jag sömningt och min röst är hes och jag känner mej helt torr i halsen.
Jag försöker vända mej men då slår jag emot något. Jag kollar åt sidan och jag blir förvånad när jag ser att Justin ligger där brevid mej i sängen.
Fan, det förklarar mamma och pappas arga blickar.
Helt plötsligt kommer Tim in i rummet också. Jag har lust att skrika på honom att han ska gå ut härifrån, men jag är rädd för att väcka Justin. Om han vaknar kommer det bli oerhört pinsamt.
"Vi visste inte att du hade skaffat dej pojkvän, varför har vi inte fått träffa honom innan?" Säger pappa lågt, han låter inte speciellt arg. Bara en aning förvånnad.
Jag harklar mej. "Det är inte min pojkvän.." Säger jag. Jag är i alla fall gald att dom inte har sett vem det verkligen är.
"Men han hade sin hand på din rumpa förut" Säger Tim och flinar.
Jag skakar på huvudet, jag känner mej fortfarande helt nyvaken. "Vad gör ni här egentligen?" Viskar jag. "Har ni stått är och glott på oss när vi sov?"
"Nej, nej" Skyndar sig mamma att säga. "Vi skulle kolla om du var vaken eftersom tven var på och då fick vi syn på dej och den här killen. Båda två sov" Förklarar hon.
Jag kollar på tven, den är avstängd nu i alla fall. Dom måste ha stängt av den.
Jag märker hur Justin börjar röra på sig brevid mej. När jag märker att han är på väg att sätta sig upp puttar jag tillbaka honom. "Låtsas att du sover, snälla" Viskar jag panikslaget och hoppas på att mamma och pappa eller Tim inte ska märka något.


KOMMENTERA! :D


PeaceN'Love


Kommentarer
Postat av: jennie

AWWW mer skit bra !! :)

2011-05-17 @ 07:00:51
Postat av: Anonym

MER NU SNÄLLAAA, NI HAR INTE UPPDATERAT PÅ LÄNGE NU!

2011-05-17 @ 09:47:11
Postat av: Anonym

meeeeeeeeeeeeeer!

2011-05-17 @ 09:47:21
Postat av: Bettan<3

OMB!! :P HAHAH Meeeeeeeeeer!!

SJUKT BRA, Den ee så bra att man inte kan beskriva det!!

Meeeeeeeer!!

2011-05-17 @ 09:50:49
Postat av: Anonym

JAG ÄR KÄR I DINA NOVELLEEER!

MEERRRRRRRRRRR

2011-05-17 @ 16:10:24
Postat av: Anonym

meeeeeeeer!

2011-05-17 @ 16:59:38
Postat av: C

guuuuuuuuuuuuuuuud såå jävla BRAAAAAAAAAAAA MERMERMEMRMMEEEEEEEEEEEEEEEEEER!!!!

2011-05-17 @ 17:36:13

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0