You're everything I could ever wish for - Del 3

Det blir allt mer och mer elever runt skåpen som ska hämta sina böcker innan lektionen börjar, men ännu har jag inte sett till Alex. När jag frågar Isaac säger han att han inte heller har sett till henne. Hon kanske bara är försenad, hon sa ju i telefonen att hon var tvungen att skynda sig för att inte komma försent.



Alex dyker varken upp på första eller anndra lektionen och hon har inte svarat på några av mina sms.
Jag provar att ringa henne men singnalerna går och efter en stund kopplas jag in på telefonsvararen.
Hennes batteri kanske har dött och så kanske hon har missat bussen eller flera bussar i så fall. Ju längre tid det går på skoldagen desto säkrare blir jag på att hon inte kommer komma överhuvudtaget. Men hon kan väll i alla fall höra av sig tycker man.
"Men du vet ju hur Alex är, glömmer saker och är almänt förrvirad. Hon kanske bara har glömt att det är skola idag" Säger Isaac när jag än en gång under lunchrasten frågar vart hon kan vara. Det är menat som ett skämt, men jag skrattar inte.
"Men jag pratade ju för fan med henne i morses" Påpekar jag surt.
Ärligt talat så börjar jag bli lite orolig, hon är inte typen som inte skulle höra av sig om hon skulle stanna hemma från skolan av någon anledning. Hon hör alltid av sig!
Isaac går iväg med några av sina anndra kompisar och lämnar mej ensam i matsalen. Okej, inte ensam. Det sitter högljuda elever överallt, men just vid mitt bord är det bara jag, en stund i alla fall. För helt plötsligt slår sig någon ner på platsen mitt emot mej. Jag kollar upp och får syn på Kaylas uppnosiga annsikte, som är överdrivet mycket sminkat. Hon kollar trottsigt på mej och lägger en slinga av sitt blonda hår bakom örat.
"En sak bara." Säger hon och lutar sig fram mot mej. "Ge fan i Isaac!"
"Vad fan menar du med det?" Undrar jag och spänner blicken i henne.
"Amen tror du jag är blind eller, ni hänger med varandra hela tiden när det är jag och han som borde göra det"
"Va?" Säger jag och kan inte låta bli att skratta. Då kollar hon surt på mej och fortsätter.
"Isaac är-"
"Inte intresserad av dej, Kayla. Jag vet. Så då kan dra härifrån nu" Avbryter jag och ger henne ett fejkat leénde.
Hon snörper ihop munnen och för en sekund ser det ut som om hon inte kan prata, som om hon just har blivit rejält utägd.
"Åh, stackars lilla flicka.." Säger jag och gör en ledsen min, även den är fejkad.
"Han är visst intresserad, han kanske inte säger det till dej. Men jag vet!" Och med dom orden tar hon sin bricka och går därifrån.
Jag kollar efter henne när hon går och sätter sig med sina fnitterapor till kompisar. Vad tog det åt henne?
Alla vet att jag och Isaac bara är kompisar, det har vi varit jätte länge. Det finns inget annat än vännskap mellan oss så varför tror Kayla något annat? Hon är väll förstårs bara avundsjuk för att jag umgås med honom.

Sista lektionen har vi Biologi i en timme. Mrs Gordon som är våran lärare står framme vid tavlan och berättar vad vi ska göra under dagens lektion.
"Ni ska två och två få gå ut och hämta olika saker i naturen som finns runt skolan. Grupp ett är Gilbert Jones och Isaac McCharty, ni ska leta efter tre olika slags grenar som ligger på marken" Förklara hon vänt mot Gilbert eftersom han är den som lyssnar mest, Isaac sitter bara och kladdar på bänken. "Grupp nummer två är Kayla Shaw och Liz Wilson, ni ska hitta två olika blommor som växer villt ute."
Jag kollar upp när jag får höra mitt namn. Jag och Kayla? No way! Jag är precis påväg att protestera, men jag inser att det inte är någon idé när hon fortsätter att rabbla upp paren.

Jag och Kayla går tysta ut genom skolans portar, hon en bit bakom mej. Jag förväntar mej inte att hon kommer hjälpa till med uppgiften.
Medans jag letar efter blommor som ett fån sitter Kayla på en bänk och solar ansiktet med slutna ögon och struntar fullständigt i vad jag håller på med. Alltså är det precis som förväntat.
"Hallå, kan du skynda dej lite eller?" Säger hon och kollar snabbt på mej. Och precis då ringer hennes mobiltelefon och refrängen av Baby med Justin Bieber spelas upp. Hon svarar och jag plockar snabbt två blommor och smiter där ifrån och lämnar Kayla.
Påväg in möter jag Isaac och Gilbert.
"Vart är din partner då?" Undrar Isaac.
"Du menar Kayla?" Säger jag och suckar. "Jag gick ifrån henne. Hon var så upptagen med att prata i telefon och sola ansiktet så hon märkte ingenting."
"Jag tycker att hon borde ta lite mer ansvar för sin skolgång" Säger Gilbert och petar upp sina glasögon och låter töntigare än vanligt.
Jag kollar på Isaac och ser att han har svårt att hålla sig för skratt, vilket jag också har. Gilbert är så.. jag vet inte vad. Han kan precis allt när det gäller NO, matte, SO eller något annat ämne. Och det är väll det som gör honom till en riktigt tönt, och hans klädstil ska vi inte tala om. Och sättet han pratar på får honom att låta som en gammal farbror.

"Liz, vart är Kayla?" Undrar Mrs. Gordon när jag kommer in i klassrummet utan henne.
"Jag vet inte, hon pratade bara i mobilen så jag gick ifrån henne." Säger jag och lägger fram dom två blommorna som jag hittade på kartedern. "Hon har inte hjälpt till alls" Lägger jag sedan till innan jag går och sätter mej på min plats.
Kayla kommer in i klassrummet precis efter att det sista paret har satt sig på sina platser.
"Kayla vart har du varit?" Undrar Mrs. Gordon strängt "Du vet att man inte får använda mobiler under lektionstid, även om man är ute"
Kayla kollar på mej eftersom hon förstår att jag måste ha skvallrat. Men hon säger ingenting, bara sätter sig tyst ner på sin plats.
Jag ser hur hon hela tiden sneglar åt Isaacs håll, men han ger henne inte så lite som en blick.

När lektionen är slut råkar jag gå bakom Kayla hennes två kompisar och höra vad dom pratar om.
"Biljetterna säljs imorgon! Vi måste se till att köpa snabbt, han är ju inte i Los Angeles varje dag" Säger Kayla.
"Det kommer absolut att vara värt att betala lite mer för att få plats längst fram" Säger Vanessa, en av Kaylas kompisar.
"Ja! Tänk, vi kanske kommer nudda honom. Tänk att nudda självaste Justin Bieber!" Säger Kayla och gör ett litet glädje skrik. "Han kommer säkert att lägga märke till mej och sen kommer det inte dröja länge fören han faller för mej. Och sen kommer jag bli Kayla Bieber" Säger hon sedan och skrattar förtjust.

Jag fortsätter att iakta Kayla även vid skåpen och jag lägger märke till att hon ställer sig lutad rakt framför Isaacs skåp samtidigt som hon håller på med mobilen. Med villje? Antagligen.
Men hon behöver inte vänta speciellt länge innan Isaac kommer.
"Ursäkta, kan du flytta på dej. Du står rakt framför mitt skåp" Säger han med viss dryghet i rösten, den är nästan omärkbar. Men jag kan höra den.
"Oj, förlåt" Säger hon och ler mot honom och tar ett skutt åt sidan.
Isaac börjar lägga in sina böcker och Kayla står fortfarande kvar och kollar på honom.
"Föresten, vet du vad vi har för läxor?" Undrar hon.
"Matte, SO och Engelska" Svarar han kort.
"Jaha, okej." Säger hon och blir tyst en stund, men fortsätter sedan. "Det är bra när killar bryr sig om skolan, och inte fjantar runt som många anndra gör. Det gillar jag"
Jag är nära på att brista ut i gapskratt när hon säger det. Det där kom ju verkligen från rätt person också..
Isaac koller på henne som om hon var galen eller något och säger:
"Okej? Men jag ska gå nu"
Han låser skåpet och går därifrån
"Okej, hejdå. Vi syns imorgon" Ropar hon efter honom.
Helt plötsligt vänder sig Isaac sig om och ropar mitt namn och börjar gå fram till mej.
"Här är dina pengar som jag är skylldig dej" Säger han och räcker fram 2 dollar till mej. Jag skrattar till och tar emot dom.
För ett tag sedan slog jag och Isaac vad om en sak. Och jag vann vadet vilket gjorde att han blev skyldig mej 2 dollar.
"Jag trodde inte jag skulle få dom" Säger jag.
"Nej inte jag heller" Erkänner Isaac. "Men nu blev det så. Köp inte godis för dom bara" Säger han sedan med tillgjord röst och skrattar.
Han dunkar mej vännskapligt i ryggen innan han går därifrån.
Jag tar ut min jacka från skåpet och låser det och precis när jag vänder mej om går Kayla förbi. Diskret knuffar hon mej innan hon fortsätter gå.
Jag har bara lust att klippa till henne. Vad har jag gjort henne egentligen?

Det första jag gör när jag kommer hem är att ringa Alex och till min stora lättnad svarar hon.
"Förlåt, att jag inte har sagt att jag stanna hemma idag" Säger hon och det hörs tydligt att hon har gråtit.
"Vad har hänt?" Undrar jag oroligt.


Vad tror ni har hänt?
KOMMENTERA! :D


PeaceN'Love

Kommentarer
Postat av: Stina

Meeeeer

2011-03-24 @ 20:50:27
URL: http://novelljustin.blogg.se/
Postat av: jennie

meer !!!!! <3 <3

2011-03-24 @ 21:19:00
Postat av: Svarten97

O.o mer!

2011-03-25 @ 12:12:27
URL: http://svarten97.devote.se
Postat av: Johanna

mer mer :D

2011-03-25 @ 18:29:08
URL: http://johannaviveca.blogg.se/
Postat av: Bettan<3

OMB!! Vad har hänt!!??

Jätte spännande och bra!<3

Meeeeeeeeeeeeeeeer!!

2011-03-25 @ 20:21:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0