Love is always love - Del 45

"Vad pratar ni om?" Undrar Justin som nu har kommit ut i hallen
Jag rycker till av hans fråga och vänder mej mot honom. Har han hört vad vi har pratat om...?





"Ingenting" Svarar Jermery och slår Justin vänligt på axeln.
Jag drar en liten suck av lättnad. Jag är så dålig på att ljuga, det känns som om hela jag säger att det är en lögn.
Jermery går ut i köket och jag och Justin går ner till hans rum.

Dagen går verkligen snabbt. Utan att jag vet ordet av det så har klockan blivit halv elva på kvällen.
Dom små har redan gått och lagt sig.
Jag och Justin säger godnatt till alla sen går vi och gör oss iordning för att sedan krypa ner i våra sängar.
"Du?"
"Jaa?" Svarar jag.
"Varför ligger du så långt ifrån mej?" Undrar Justin.
"För att sängen står här?" Säger jag
"Vaför måste du ligga i sängen då?" Undrar Justin. "När du lan ligga på mej"
"På dej?" Säger jag och skrattar lite halvhjärtat. "Misstolk.."
"Haha, men min säng är inte så stor du vet."
"Så därför ska jag ligga dej?" Undrar jag och kan inte låta bli att skratta åt våran sjukt konstiga konversation.
Han rycker lite på axlarna och flinar stort.
Jag ställer mej upp och rättar till min stora sovtröja innan jag vänder mej mot Justin med ett utmanande leénde på läpparna.
"Så vad säger du om att sova mjukt och bekvämt på självaste Bieber?" Flinar Justin. "Extra pris, bara för dej"
"Haha, vad kostar det då?" Säger jag och skrattar.
"För dej är det gratis älskling"
"Dåså" Säger jag och lägger mej på honom så att mitt huvud vilar mot hans bröstkorg.
"Föresten, det är ingen garanti" Tillägger han snabbt.
"Fan också, jag som tänkte klaga på det är för hårt"
"Haha, det är musklerna vettu" Säger Justin självbelåtet.
"Jaja" Säger jag och blänger på honom åt hans egotrippade kommentar.
Sen knör jag ner mej brevid honom istället och kan lätt konstatera att det var betydligt skönare att ligga brevid honom, men ändå tätt så att våra kroppar är som fast klistrade på varandra.
Jag märker hur Justin kollar på mina läppar.
"Jag vet vad du vill.." Mumlar jag och kysser hans läppar innan han hinner svara. Han kysser mej tillbaka flera gånger innan han sträcker på sin hals och låter mej kyssa den. Och jag riktigt känner hur han ryser till.

Nästa morgon vaknar jag av att jag nästan håller på att rammla ur sängen.
Justin ligger utsträckt med både ben och armar och tar upp i stort sätt hela sängen. Jag sneglar på klockan och konstaterar att jag lika gärna kan väcka honom efter som klockan är såpass mycket.
Men att väcka Justin är inte det enklaste har jag lärt mej. Han bara mumlar något ohörbart och vänder sig om.
"Åh! Justin! Vad ska jag göra för att du ska vakna?" Stönar jag och drar av han täcket.
Men jag får inget svar, bara ett svagt gnyande och Justins hand som desperat letar efter täcket.
Då kommer Justins mormor intraskande i rummet.
"Han är omöjlig!" Klagar jag och pekar på Justin som ligger alldeles död i sängen.
"Jag vet en sak som funkar" Viskar hon och ler. "Justin, jag har gjort pannkakor, kom och ät innan dom tar slut!" Säger hon sedan med lite högre ton.
Jag ser hur Justin rycker till i sängen och sätter sig sedan upp och ser alldeles klarvaken ut.
Både jag och Justins mormor börjar skratta lite tyst.
"Skynda dej nu" Säger hon och med dom orden lämnar hon rummet.
"Ja, precis skynda dej. Jag är hungrig" Säger jag och kastar hans mjukisbyxor till honom. Han drar snabbt på sig dom över kallsongerna och sen drar han på sig en T-shirt som det står 'I ♥ My Girlfriend' på.
"Söt tröja" Säger jag och pekar på hans mage.
"Haha. Du är söt" Säger han och blinkar lite åt mej.
Påväg upp för trappan kan jag känna den ljuva doften av nygräddade pannkakor.

Efter att vi har ätit oss proppmätta på pannkakor och gjort oss iordning är det dags att åka till hockeytävlingen.
"Är ni klara? Vi måste åka nu" Säger Jermery till mej och Justin.
"Åka vart?" Undrar Justin lite förvirrat
Jermery flinar lite mot sin son.
"Överraskning Justin, du får se" Säger han.
"Va?" Utbrister han. "Vet du vad det är?" Undrar han vänt mot mej.
Jag nickar och ler som svar på frågan. Och jag märker att det bara får honom att bli ännu mer nyfiken. Det förvånar mej faktiskt att han inte har kommit på någonting än.

Vi hoppar in i bilen och börjar våran färd mot hockeytävlingen.
Jazzy, Jaxon och Justins mormor och morfar stannar hemma.
"Jag har det!" Utbrister Justin efter att vi har åkt ungefär halva vägen. "Vi ska till Ryans och Chaz hockeytävling, eller hur?"
Både jag och Jermery sitter tysta en stund utan att svara på hans fråga.
"Du får se, vi säger ingenting" Säger Jermery tillslut.
"Jaja, säg inget då. Jag är nästan säker på att det är det i alla fall" Säger Justin och ler nöjt.

En stund senare kommer vi fram till en nästan fullsatt arena.
"Jag sa ju det!" Säger Justin när vi går in genom portarna till arenan.
Vi går och sätter oss på några lediga platser längst fram på läktarna. Man kan ju säga att vi drar många blickar till oss, men ännu är det ingen som har frågat om atougraf eller något sådant. Men det kommer väll, det är ju bara en tidsfråga.
Alla lagen åker ut på isen, och bland alla spelare ser jag två stycken som jag känner igen.
"WOOHOO, RYAN OCH CHAZ!!" Skriker Justin och viftar med händerna för att som ska se honom.
När dom har fått syn på oss åker dom fram och hälsar på oss.
"Ni kommer äga ut alla här" Konstaterar Justin när dom har gjort sitt speciella handslag.
"Så klart!" Säger Ryan och ler. "Jennie, det var längesen man såg dej" Säger han sedan.
"Nej, inte så värst" Säger Chaz och ler mot mej.
Jag vet precis vad Chaz menar. Visst, det var längesen vi sågs. Men vi 'ses' ju lite då och då på sms. Vilket jag inte gör med Ryan.
"Haha, på sms ja" Säger jag och flinar.
"Brukar ni smsa?" Undrar Ryan lite förvånat och Justin instämmer.
"Ja, jag och Jennie är polare" Säger Chaz och slår sin kompis lätt i ryggen.
"Föresten, jag hörde om det som har hänt.." Börjar Ryan, men blir avbryten av Justin som säger att det är okej. Han verkar inte villja prata om det, vilket inte jag heller vill. Jag har nästan lyckas förtränga det.
"Ryan och Chaz, kom hit." Ropar någon en bit längre bort som mycket väl kan vara deras tränare.
"Vi syns sen va?" Undrar Chaz riktakt mot mej och Justin.
"Ja, så klart. Lycka till nu" Svarar Justin och sen åker dom iväg över isen.

Tävlingen går riktigt bra för Ryan och Chaz lag. Dom är två riktigt duktiga spelare, i mina ögon i alla fall.
In i det sista är det riktigt spännande, så spännande så att Justin nervöst sitter och biter på naglarna.
Det är endast några få sekunder kvar av tävlingen när någon i deras lag passar Ryan så att han kan sätta det avgörande målet.
Både jag, Justin och Jermery flyger upp från våra platser och applåderar och jublar högt. Vilket många anndra också gör.

Killarna åker iväg från banan på sina skridskor för att duscha och vi går ut till entrén för att möta upp Ryan och Chaz när dom är klara.
Efter en stund kommer dom ut, nyduschade och glada.
Den här gången kan dom kramas riktigt utan att ha den där väggen ivägen. Även jag får en kram från dom.
"Grattis till vinnsten! Ni var jättegrymma!" Säger Justin.
Då får jag syn på något. Tjejernas skrik skär i öronen och dom börjar stormma emot oss...



KOMMENTERA! :D

Har studiedag imorgon, kanske blir två delar då :) Kan inte lova någonting, men jag ska göra mitt bästa.

Jag älskar feedback så snälla kommentera, då gör du mej glad serru ;d



PeaceN'Love


Kommentarer
Postat av: Neejra<3'

HAHHA^^ gillade det i början utav delen^^

2011-03-14 @ 21:23:48
Postat av: MIRIAM<3

omg ahaha du får mig verkligen att le med den här novellen det är så roligt och romantiskt<3<3

2011-03-15 @ 19:23:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0