JB novell

---

Vi går runt en stund tills vi hittar ett läpmligt café att slå oss ner på. Vi bestämmer oss för att sätta oss innomhus även fast vädret är bra. Vi sätter oss mitt emot varandra vid ett litet bord med endast två platser.

Jag och Justin beställer varsin mjukglass medans Kenny håller sig undan. Han kanske har fått stränga order ifrån Justin att inte störa, vad vet jag?

Vi sitter länge på cafét och bara pratar, så som man bara kan göra med Justin. Han är verkligen en lättsam person, så rolig och liksom alltid sig själv.

"Vad säger du, ska vi åka hem till mitt hotell och hänga?" Undrar han och ler sitt felfria leénde mot mej.

Jag nickar. "Varför inte"

"Kenny! Vi vill åka tillbaka nu" Ropar Justin och Kenny kollar upp ifrån sin tidning.

"Så ni ska inte sitta här hela dagen då?" Undrar han ironiskt med ett flin i ansiktet.

När vi går ut ifrån cafét möts vi av några män med kameror och dom trycker dom genast upp i ansiktena på oss. Papparazzina börjar ställa tusen frågor, men Justin bara viftar bort dom och svarar inte på någonting. Kenny får hålla undan dom lite och tillslut ger dom sig.

Jag och Justin hoppar fort in i baksätet och sen bär det av till hans hotell. Det tar inte längre än fem minuter fören vi är framme och Kenny parkerar bilen på en parkering till ett stort hotell.

Kenny går några meter framför mej och Justin och han slänger en menande blick bak på oss när höga skrik skär i våra öron.'

"Justin Bieber! Oh my god där är han!" Skriker en tjej som står nästan precis vid entrén till hotellet. Hon pekar på Justin och dom fyra andra tjejerna blir helt galna. Ju närmare tjejerna vi kommer desto mer vill jag ta tag i Justin och springa där ifrån med honom. Det får inte vara sant. Det är verkligen som Isaac säger, Kayla kan varje steg Justin tar. För tjejen som nyss skrek är ingen mindre en Kayla Shaw.

Om det inte redan hade varit försent hade jag vänt innan hon hade hunnit se att det var jag. Men i exakt samma sekund som jag såg att det var hon såg hon att det var jag. Fan.

"Hej tjejer!" Ropar Justin glatt och vinkar med handen åt dom. Kayla och hennes kompisar tjuter av lycka, men hon har fortfarande ett ont öga på mej samtidigt som hon ser förvånad ut över att se mej med honom.

"Hej Justin, kan vi få din atougraf och ta kort med dej?" Undrar hon och låtsas inte om mej när vi kommer fram.

"Självklart" Svarar Justin och Kayla sträcker fram en CD åt honom som han ska singera. Såklart så är det hans album. När Justin böjer sig ner och skriver sin atougraf på fodralet fångar Kayla min blick och mimar: "Vad fan gör du här?!" Hon ser inte glad ut, hon ser arg ut. Jag bara rycker på axlarna och ler mot henne, vilket får henne att se ännu argare ut. Men när Justin kollar upp på henne igen ler honom och fnittrar fram ett tack.

Justin skriver varsin atougraf till dom andra tjejerna också. Jag känner igen alla tjejerna, två av dom är Vanessa och Lucy men dom två andra tjejerna har jag glömt namnena på. Jag märker att dom känner igen mej också för dom ger mej några konstiga blickar.

Alla fem får stå brevid Justin varsin gång på ett kort också. Såklart så är det Kayla som börjar att bli fotograferad av en av sina kompisar.

"Ha en bra dag nu" Säger Justin och vi styr våra steg mot ingången samtidigt som dom ropar tillbaka 'detsamma'.

"Vad fan gjorde Liz Wilson med honom?!" Hör jag Kaylas säga precis när vi kommer in i lobbyn, men det verkar inte som om Justin hörde henne.

"Vet du vilka det där var?" Frågar jag honom samtidigt som jag kollar mej omkring i den stora lobbyn.

"Några fans?" Skrattar han och trycker på knappen för hissen.

"Det var Kayla, Vanessa, Lucy och två andra vars namn jag har glömt" Säger jag.

"Kayla? Är det hon du har snackat om?" Undrar Justin och vi stiger in i hissen.

Jag nickar. "Ja, jag hatar henne. Du skulle sett hennes hatblickar hon gav mej när du kollade bort" Jag suckar. "Hon kommer döda mej så fort hon få chansen"

Justin skrattar lite. "Jaja, jag tror verkligen på att hon kommer döda dej bara för det"

"Hon är en sån bitch!" Muttrar jag upprört. "Och föresten så har hon planer på att typ gifta sig med dej"

Han bara skrattar och skakar på huvudet.

Vi går ur hissen på våning 5 och sen går vi till en dörr med nummret 331 på. Han låser upp dörren och vi går in i det stora hotellrummet.

Först är det en hall och sen är det ett stort vardagsrum med en stort tv och soffa och ett bord. På väggarna hänger det några tavlor. I vardagsrummet är det en stor öppning till sovrummet och där inne står det två sängar. Sen så finns det en dörr i sovrummet också, och den leder väll antagligen till badrummet.

Medans Liz kollar med stora ögon runt i vardagsrummet kollar jag med stora ögon på henne. Hon är ju bara så himmla vacker.

"Nämen hej på er!" Säger en röst och jag rycker till. Mamma står och öppningen till sovrummet och ler mot oss.

"Hej" Säger jag och Liz sammtidigt.

"Kul att äntligen få träffa dej!" Säger mamma och sträcker fram handen åt henne, hon sakar den och ler. 
"Mamma, ni har ju egentligen redan träffats" Påminner jag henne om.

"Ja just det. På cafét" Säger Liz och ler.

"Just det. Fast det var ju längsen" Säger mamma. "Men jag ska inte störa er mer. Jag går över till Kenny. Vi ses"

"Okej, hej då mamma" Säger jag.

Hon försvinner ut i hallen och sen hör vi att hon stänger igen dörren och låser efter sig.

"Det finns en balkong också" Säger jag när hon har gått. Jag går fram till några gardiner i vardagsrummet och drar isär dom. Bakom dom gömmer sig balkongen. Den är ganska stor och utsikten över staden är otrolig.

"Ååh!" Utbrsiter Liz. "Kan vi inte sätta oss där ute?"

"Jo, visst" Svarar jag och öppnar dörren. Liz går ut och ställer sig vid räcket på balkongen, jag ställer mej brevid henne och beundrar utsikten. "Utsikten är ännu vackrare när det är mörkt" Säger jag och hon ler mot mej. "Men inte lika vacker som dej förstårs" Hon kollar bort och stirrar ut i luften en stund, sen vänder hon sitt huvud mot mej igen. Det ser ut som om hon vill säga något, men hon förblir tyst.

"Vänta lite" Säger jag och hon nickar. Jag går in i vardagsrummet och fortsätter sedan in i sovrummet och där hittar jag det jag söker. På golvet står påsen med nallen i jag köpte tidigare idag. Jag tar upp nallen ur påsen och tar den bakom ryggen.

Liz vänder sig om mot mej när jag kommer tillbaka. "Vad gjorde du?" Undrar hon.

"Välj hand" Flinar jag. Hon skrattar och pekar på min vänstra hand. Jag drar fram nallen bakom ryggen och ger den till henne.

"Varsågod" Säger jag.

"Åh vad söt!" Säger hon. "Men varför får jag denna? Jag fyller ju inte år heller"

"Nej, men jag vill ändå att du ska ha den. En söt nalle till en söt tjej" Säger jag.

Hon ler mot mej. "Tack!" Säger hon. "Den ska heta.. hm.. vad ska den heta?"

"Den kan heta Ben. Han ser ut som en Ben" Säger jag och skrattar.

"Haha okej, Ben" Skrattar hon. "Hur vet du att det är en kille föresten?"

"Jag har kollat" Flinar jag.

Vi sätter oss ner en stund vid bordet på varsin stol som står där ute. Vi sitter och pratar en stund tills vi bestämmer oss för att gå in och kolla på film itsället.

Mitt i filmen går Liz på toa och kommer sedan tillbaka med världens min i ansiktet.

"Vad är det?" Undrar jag.

"Det där var ingen litet badrum" Säger hon och skakar sakta på huvudet. "Var det en jacuzzi där inne?"

"Ja det var det" Skrattar jag och reser mej upp och hämta en chipspåse.

Vi fortsätter att kolla på filmen och när den är slut går vi och knackar på hos Kenny för att kolla vad dom håller på med. Dom sitter och spelar kort.

"Ni får vara med om ni vill" Säger mamma medans hon blandar kortleken noga. Jag kollar på Liz och hon nickar uppmuntrande.

"Okej, vi är med" Säger jag och vi går in och sätter oss runt soffbordet med dom. Liz sitter brevid mamma och jag brevid Kenny på andra sidan bordet.

Kenny är den som vinner första omgången. "Fan! Det var så nära!" Säger jag och slänger ner mina kort på bordet.

"Justin, svär inte!" Säger mamma.

Kenny skrattar retsamt och börjar dela om korten på nytt för ännu en omgång.

"Justin är du en dålig förlorare?" Undrar Liz och skrattar när jag än en gång klagar över hur nära det var att jag vann.

"Han är en väldigt dålig förlorare" Säger Kenny. "Och när han vinner så har han oftats fuskat"

"Va?! Nej! Jag fuskar aldrig!" Säger jag och kollar på Kenny. Liz skrattar.

När Kenny vinner ännu en gång är jag nästan helt säker på att han fuskar.

"Kenny, det är ju du som fuskar!"

"Hur skulle jag kunna fuska på det här? Det är ett kortspel, det handlar om tur grabben" Säger han.

"Har man otur i spel så har man tur i kärlek" Säger mamma och jag känner hur jag rodnar. Var hon tvungen att säga det där.

"Kan man inte ha tur i både och?" Undrar Liz. Jag är glad att hon inte verkade märka att jag rodnande.

"Jag vet inte" Säger mamma. "Men det är så man säger i alla fall"
Jag lägger märke till hur Kenny iaktar mej resten av kortspelet.

"Justin du är allt en dålig förlorare" Säger Liz skrattandes när vi går tillbaka till mitt hotellrum igen.

"Sluta, det är jag inte alls" Muttrar jag. "Men Kenny är en dålig vinnare"

"Kan man ens vara det?" Undrar hon.

"Ja, såg du inte hur mycket han skröt" Säger jag och öppnar dörren till hotellrummet.

"Men det gjorde han ju bara för att reta dej fattar du väll" Skrattar hon.

"Jaja. Men nu pratar vi inte mer om det"

"Visst som du vill"

"Kom vi går ut på balkongen. Du måste se utsikten när det är mörkt" Säger jag och tar ett löst tag om hennes arm för att hon ska följa med ut.

Vi ställer oss vid räcket och kollar ut över den upplysta staden.

"Det är verkligen jättefint" Säger hon.

"Ja. Men du är finare" Säger jag.

"Du.." Börjar hon. "Vad tycker du om mej egentligen?"

Jag känner hur jag blir alldeles svettig. Nu eller aldrig, jag måste våga berätta för henne vad jag verkligen känner. Jag tar ett djupt andetag innan jag öppnar munnen.

---

KOMMENTERA! :D



PeaceN'Love