JB novell

"Nämen!" Utbrister hon när hon få se vem som sitter brevid mej i sängen.

"Hej Mrs Wilson" Säger Justin artigt och ställer sig upp. Han räcker fram sin högra hand till mamma och hon skakar den förbryllat.

"Egentligen har vi ju redan hälsat." Säger hon. "Men det var ju längesen" Justin ler och mot henne och sätter sig ner igen. Mamma kliar sig i huvudet och ser fundersam ut. "Hur kommer det sig att ni umgås?" Undrar hon.

"Det är en lång historia mamma." Säger jag och hoppas på att hon inte har tid att lyssna på den nu. "Men det är väll tackvare ditt café"

"Jag hade gärna velat höra men jag hinner tyvärr inte, jag ska ju till farfar och framor för att träffa pappas kusin." Säger hon och ser lite besviken ut. "Hur länge stannar du då Justin?"

"Jag vet inte. Jag bor på ett hotell här i närheten så jag skulle bara ringa till Kenny när jag ville hem" Svarar han.

"Okej. Men nu måste jag rusa." Säger hon "Liz, följer du med ner lite bara?" Jag nickar och reser mej upp. "Justin, vi kanske ses igen då" Säger hon.

"Ja, det hoppas jag" Svarar han med ett leénde. Jag ger honom en ursäktande blick innan jag slinker ut ur dörröppningen efter mamma.

Hon börjar inte prata försen vi är ända nere på nedervåningen.

"Jag antar att detta inte är första gången du och Justin träffas" Säger hon och kollar granskande på mej.

"Nej..."Säger jag lite besvärat.

"Varför har du inte sagt något?" Undrar hon.

Jag rycker lite på axlarna. "Jag ville inte att det skulle sprida sig, särskilt inte till Tim du vet ju hur han är. Men nu är det redan försent, han vet redan. Men han har lovat att inte säga något" Säger jag.

"Men till oss kunde du ju sagt, vi är ju dina föräldrar" Säger hon med den där typiska mammatonen i rösten. "Ni är väll inget mer än vänner?" Undrar hon och kollar allvarligt på mej.

Jag möter hennes blick och kollar stort på henne "Nej! Vi är bara kompisar"

Hon nickar och tar fram sina skor och börjar snöra upp dom. "Vi blir nog sena ikväll, jag hoppas att det går bra. Är Tim ute eller?"

"Ja" Mumlar jag. "Jag tror det är bäst att du ringer honom sen"

"Ja, det tror jag med. Du och Justin kan ju beställa hem pizza senare om ni blir hungriga"

"Vi har redan ätit pizza idag, Isaac och Alex kom hit en väng förut och dom hade pizza med sig" Säger jag och känner mej äcklad bara av tänka på att äta pizza igen.

"Jaha" Säger hon och funderar en stund. "Jag tror vi har köttfärs i kylen. Så om ni vill så kan ni ju göra tacos, vi har sallad och grönsaker. Blir det bra?"

Jag nickar. "Men Tim då, ska han ha någon mat?"

"Ni kan ju göra så det räcker till honom också. Annars äter nog pappa upp det imorgon"

"Förlåt att det tog sån tid" Säger jag när jag stiger in i mitt rum igen. Justin halvligger ner i sängen och knappar på sin mobil.

"Det är lungt" Mumlar han utan att knappt slita blicken från skärmen. Han ger mej bara ett halft ögonkast.

"Vad gör du?" Undrar jag och sätter mej brevid honom.

"Spelar angry birds" Svarar han och jag kollar ner på skärmen precis samtidigt som han kastar iväg den sista fågeln.

"Yes! Kolla, jag klarade denna banan" Säger han och pekar stolt på skärmen.

Jag himlar med ögonen mot honom. Vad är det med killar och spel egentligen? Han låser mobilen och stoppar sedan ner den i fickan. Han biter sig lite i läppen innan han frågar: "Hur länge har du kännt Alex och Isaac?"

"Nästan hela mitt liv" Svarar jag. "Alex och jag gick till och med på samma dagis och Isaac blev jag kompis med i första året i skolan och vi har hållt ihop sen dess"

Han ler mot mej och reser sig sedan upp och går fram till mitt skrivbord. "Ska du inte fortsätta på den här?" Undrar han och håller upp en skiss som jag nyss har börjat på.

"Jo, någon gång ska jag väll det. Ser du vem det ska bli?"

"Ja. Micheal Jackson" Han säger det inte ens som en fråga, utan mer som ett konstanterande. Han lägger ifrån sig bilden igen och slår sig ner på min skrivbordsstol.

"Är du hungrig?" Undrar jag och känner hur min mage börjar kurra. "Mamma sa att vi kunde göra tacos"

"Visst" Svarar Justin.

Jag går före honom ner i trappan och känner hur han glor på mej, på min rumpa? Jag flinar lite för mej själv.

När vi kommer ner i köket börjar vi göra iordning allt. Så som att skära upp sallad, tomat och allt annat.

En stund senare sitter vi inne i vardagsrummet och äter.

"Detta gjorde vi bra" Konstaterar Justin och torkar sig runt munnen med famsidan av handen.

Jag nickar som svar och precis då hör jag hur någon, antagligen Tim, låser upp dörren från utsidan.
"Hallå, någon hemma?!" Ropar han från hallen.
"Ja!" Ropar jag tillbaka.
"Mamma sa att det skulle finnas mat till mej" Säger han och dyker upp i öppningen till vardagsrummet.
"Det finns det också" Säger jag. "Skynda dej innan vi äter upp allt" Jag pekar på allt som är framdukat på vardagsrummsbordet och han skyndar sig ut i köket och kommer sedan tillbaka med en tallrik.
"Mm, det luktar gott" Konstaterar han och börjar lassa upp mängder köttfärs på sin tallrik. Efter det ger han sig på salladen, samtidigt sjunger han med i låten som går på MTV för tillfället. "Yeah, yeah, yeah, girl, I wanna, yeah, yeah, yeah, I wanna se you tonight..."
Jag försöker konsentrera mej på att äta och ingronera min brors falska sång så gott det går.
"Gillar du Chris Brown?" Undrar Justin och Tim tystnar genast.
"Ja, han är jättebra!" Svarar han och slår sig ner med sin tallrik i fotöljen. "Har du träffat honom?" Han kollar nyfiket på Justin och tar en tugga av sin mat.
"Ja, vi har gjort en låt tillsammans. Han är toppen"
Jag letar i mitt minne och försöker komma ihåg om jag har hört den låten någon gång, för sådär jättekoll på Justin har jag ju inte.
"Aha. Vad heter låten då?" Frågar Tim.
"Next 2 You" Svarar Justin med ett leénde och när han säger låttitteln vet jag precis vilken låt det är och hur den går, i alla fall i refrängen.
"Ska kolla upp den sen. Liz har säkert lyssnat på den någon gång"
"Har jag nog" Säger jag och ger honom en arg blick när han tänker lägga upp sin äckliga fötter på bordet. Han tar genast bort dom.
Chris Browns låt Yeah x3 tar slut och det byts låt. Alla tres blickar vänds snabbt mot tvskärmen eftersom vi alla känner igen låtan mycket väl. Det är Justin Biebers låt Baby, ganska typiskt att den kommer just nu när han sitter här precis brevid mej.
"Ååh, jag älskar denna låten. Justin Bieber är ju så jäävla snygg!" Utbrister Tim med skämtsam och tillgjord röst.
"Snälla sluta. Du låter så töntig" Säger jag och kollar trött på honom.
"Jag härmar ju bara dej" Flinar han följt av ett skratt.
"Jag har aldrig sagt så!" Säger jag och sneglar lite åt Justins håll, han bara sitter där och flinar. "Du blandar nog ihop mej med alla dina tjejer"
"Vadå alla mina tjejer?" Undrar han. "Menar du inte med Justins alla tjejer?" Han nickar mot Justin som bara skrattar lite halvhjärtat. Han tycker nog vi är hur töntiga som helst.
"Dina tjejer är ju Justins tjejer" Suckar jag, men hör genast hur konstigt det låter. "I alla fall några" Tillägger jag snabbt.
"Men är inte du Justins tjej då eller?" Undrar han och börjar sedan skratta, han hörde nog precis som jag och Justin också gjorde, hur fel det lät.
"Okej, nu är det slutdiskuterat" Säger jag. "Jag har aldrig sagt sådär i alla fall"
"Är du säker på det?" Undrar Justin och flinar lite.
"Ja! Jag trodde du skulle vara på min sida" Säger jag och spänner ögonen i honom. "Och föresten så är det slutdiskuterat"
"Du fegar ju bara ur!" Skrattar Tim och håller nästan på att sätta i halsen när han ska svälja det han har i munnen.
"Ska du ut sen igen eller?" Frågar jag Tim. Mest för att byta samtalsämne, egentligen så bryr jag mej inte särskilt mycket.
"Ja, jag ska sova över hos Joe." Han och skrapar upp det sista på tallriken och kollar sedan upp på mej. "Och ja, mamma vet om det" Säger han innan jag hinner fråga honom.

Inte många minuter senare har han gått.
"Förlåt, Tim är lite.." Börjar jag men hittar inte riktigt ordet. "Lite.." Jag kliar mej på armbågen. "Lite.. konstig" Säger jag fast att det egentligen inte var det ordet jag sökte.
"Precis dom du alltså" Säger Justin och armbågar mej lite lätt i sidan.
"Tack för den då!" Säger jag och försöker låta stött även fast jag vet att han bara skämtar med mej.
"På ett bra sätt alltså" Han ler och jag kan inte låta bli att le tillbaka. "Du är så söt när du gör så"
Jag kollar konstigt på honom. "Gör vad?"
"När du ler sådär snett" Säger han.
"Tack, antar jag" Säger jag och kan inte riktigt hjälpa att jag ler ännu mer bara för det. "Men du, ska vi kolla på film?"
"Visst" Säger han och nickar som svar.

Justins Perspektiv:

Medans Liz sitter på knä framför tvbänken och leter efter någon film vi kan kolla på passar jag på att skicka iväg ett sms till Kenny. Jag informerar honom om att jag nog stannar här ytterligare några timmar till eftersom vi ska kolla på film.
"Vill du se den här?" Undrar Liz och håller upp en film. "Det är en skräkis, så du kanske inte vågar se på den" Flinar hon. Jag läser på fodralet och nickar sedan.
"Den blir jättebra. Klart jag vågar, det är nog snarare du som inte vågar"
Hon fnyser tillgjort medans hon stoppar in filmen i dvdspelaren. "Jag blir inte rädd för sånt här.." Säger hon och det hörs i hennes röst att hon inte riktigt talar sanning. Men om hon blir rädd ser jag det bara som en fördel, då kan jag ju hålla om henne bara för att. Jag ler lite åt tanken, det skulle ju vara helt underbart.
Hon hoppar upp brevid mej i soffan och sen startar filmen.

"Jag är så jävla sugen på godis" Säger Liz när det kanske har gått 15 minuter på filmen. Än så länge har det inte hänt så jätte mycket läskigt.
Jag skrattar lite och hon reser sig upp. "Kan du pausa filmen, jag ska bara kolla om vi har något" Säger hon. Jag pausar filmen och hon försvinner ut i köket. Jag hör hur det prasslar där inifrån och efter någon minut kommer hon tillbaka med en skål med chips.
"Vi hade inget godis så chips får duga" Säger hon och proppar i sig några chips innan hon ställer ner skålen på bordet framför oss. Till och med när hon har munnen fullproppad med chips är hon det sötaste jag någonsin sätt.

---

KOMMENTERA! :D




PeaceN'Love