JB novell

Jag slår nummret på min mobil och funderar på om jag vågar klicka på grön lur. Efter några sekunders tvekan trycker jag.
Det går fram tre singnaler innan någon svarar...

---

Jag känner inte alls igen rösten som svarar.. det låter som en typ brittisk tjej..
Har Justin gett mej fel nummer?
Då kommer jag på det! Han brukar ju svara som en brittisk tjej när det ringer något nummer han inte känner igen.
"Hallå? Justin? Det är Jennie.." Säger jag. Då hör jag hur han skrattar till.
"Jaha är det du! Gud vad glad jag blir av att du ringer!" Säger han och nu hör jag att det är han.
"Ja, det är jag" Svarar jag och skrattar. "Vad gör du?"
"Har precis slutat hemundervisningen för dagen" Svarar han. "Du då?"
"Ingenting. Jag blev nästan rädd när du svarade sådär"
"Haha, jag brukar göra det när jag inte känner igen nummret. Men du behöver inte oroa dej, nu kommer jag känna igen ditt nummer"
Vi pratar en stund om lite onödiga saker. Tillslut frågar jag:
"Vad menar du egentligen med att du vill lära känna mej bättre?"
Han blir tyst en stund sen säger han:
"Jag vet inte. Jag har aldrig gjort så här med ett fan förut. Alltså du verkar typ intressant." Han gör en liten paus sen fortsätter han ".. haha... Jag menar, skulle du vilja träffas någon dag?" Frågar han sedan. Han låter nästan lite nervös. Vad gulligt!
"Ja, jätte gärna!" Svarar jag.
"Vad gör du ikväll? Jag är i alla fall ledig.."
"Jag gör ingenting"
Vi bestämer att vi ska träffas ikväll klockan 6. Han har fått min adress så han kommer komma och hämta mej.
När vi lagt på går jag ner till mamma och pappa i vardagsrummet för att berätta den glada nyheten.
Mamma kollar oroligt på mej när jag berättat klart.
"Ska du och Justin ut i kväll?" Undrar hon.
Jag blir lite irriterad på henne, det är ju precis det jag stått och sagt att jag ska!
"Ja!" Säger jag och suckar.
"Jag bara tänkte. Är inte det typ farligt? Jag menar, det kommer vara massa paparazzin. Justin är ju känd, tänk om det händer något" Säger hon oroligt.
"Mamma, Justin kommer och hämtar mej med sin bil, Kenny är med och vi ska bara hem till honom" Säger jag.
"Kenny?" Ekar hon.
"Ja, hans liv vakt" Förklarar jag.
Pappa som suttit tyst hela tiden lägger sig helt plötsligt i.
"Är det en dejt?" Frågar han.
Jag tänker efter en stund, vi sa inget om att det var en dejt. Jag vågar inte hoppas på att det är det heller.
"Nej det tror jag inte, vi ska bara träffas" Svarar jag.

Klockan går alltid segt när man väntar på något kul. Men nu känns det som om den går ännu segare bara för att jävlas.
Klockan fem byter jag om till andra kläder. Tajts och en sommartunika.
Som vanligt vet jag inte vad jag ska göra med mitt hår, jag provar några olika frisyrer. Men jag bestämer mej till sist för att ha en lös fläta i nacken som ligger fram över axeln.
Till sist kletar jag på lite rosa läppglans på läpparna.
När klockan är kvart i sex står jag i köket och dricker ett glas vatten, då ringer det på dörren.
Jag skyndar mej för att öppna.
"Hej!" Säger Justin glatt när jag öppnar dörren. "Vad fin du är"
Jag smälter nästan när han står där. Han har på sig en grå skjorta en svart keps och ett par jeans, och så håller han ett par solglasögon i handen. Han är dösnygg!
"Hej" Svarar jag. "Du med"
Vi går ut till Justins Range Rover, men jag och Justin sätter oss i baksätet, det är Kenny som kör.
Kenny hälsar på mej och presenterar sig, jag hälsar tillbaka.
"Är det lång hem till dej?" Undrar jag när Kenny börjat köra.
"det tar ungfär 30 minuter" Svarar Justin.
"Okej"
"Haha, du har så himmla gullig brytning" Säger Justin och skrattar.
"Du skulle säkert också bryta gulligt om du skulle prova att prata Svenska" Säger jag på Svenska för att förvirra honom lite. Han kollar konstigt på mej.
"Vad sa du? Jag hörde bara blaablabla typ" Säger han och skrattar.
Jag berättar för honom vad jag sa.
"Snälla lär mej säga något på Svenska" Ber han.
Jag börjar med lära honom enkla saker som typ 'Hej jag heter Justin' 'Vad heter du?' 'Vad gör du?'
Och jag hade rätt, det låter skit gulligt när han försöker härma.
När han ska säga 'gör' låter det som om han säger 'göl'.
Hela vägen hem till honom håller jag på att lära honom Svenska. Jag brister flera gånger ut i skratt när han säger fel eller utalar fel.
Efter en stund stannar vi utanför ett mega stort hus. Justin går snabbt ur bilen och innan jag hinner så är han där och öppnar dörren för mej som en riktigt gentleman.
När vi kommer in i huset och har tagit av oss skorna leder Justin in mej till vardagsrummet.
Där är det dukat fint med levande ljus på ett bord.
"Varsågod och sitt" Säger Justin och gör en gest mot soffan. Själv sätter han sig i en fotölj mitt emot mej.
"Vad är det här?" Undrar jag.
"Pannkakor?" Svarar han och tar en pannkaka från fatet som står mitt på bordet.
"Haha jag menade allt det hära"
"Ville bara göra fint för våran.. dejt" Svarar han och ler mot mej.
"Dejt?" Undrar jag och ler tillbaka
"Ja, om du vill att det ska vara det alltså"
"Klart jag vill"
Vi äter pannkakor tills vi bli alldeles proppmätta. Men det var nog dom godaste pannkakorna jag någonsin har ätit i alla fall. Vi sitter och pratar om allt mellan himmel och jord en lång stund efter vi är klara.
Justin är så lätt att prata med och så rolig och trevlig.

Nu har Justin satt sig brevid mej i soffan och vi håller på med någon frågesport typ. Där man måste svara helt ärligt på vad man än frågar.
"Hmm.. vad är finaste med mitt utseénde?" Frågar han. "Du får bara säga en sak" Tillägger han sedan
"Neej Justin! Inte en sån jobbig fråga! En sak?" Jag tänker efter en stund. "Dina ögon eller ditt leénde.. jag vet inte." Det var verkligen en jobbig fråga för jag vet inte om jag tycker hans leénde eller om hans ögon är finast. 
Båda är lika fina.
"Jo men kom igen. En sak bara" Säger Justin och skrattar.
"Men jag vet inte, det går inte säga en sak.." Det är omöjligt att välja! "Okej, jag frågar dej samma sak." Säger jag bara för att slippa välja en sak.
"Neej Jennie! Inte en sån jobbig fråga!" Härmar han mej. "Fast jag måste nog säga ditt leénde, när du ler stannar nog tiden för en sekund"
När han säger det känner jag hur jag rodnar jag kollar ner, tänk att få en sån komplimang av honom!
Jag känner hur han kollar på mej och lyfter upp min haka så att jag kollar på honom.
"Haha naww.. du rodnar ju, så sött" Det får mej bara att rodna ännu mer när han säger så. "Vår första dejt och jag har redan fått dej att rodna" Säger han och smilar stort.
"Jag är säker på att jag kan få dej att rodna med" Säger jag.
"Haha försök"
"Måste bli rätt tillfälle" Säger jag och blinkar.

Precis då ringer min mobil. Det är ett okänt nummer.
Jag går i väg för att svara.
"Hallå?" Svarar jag.
"Hej! Det är Jennie Andersson väll?" Säger han kvinnoröst
"Jaa.."
"Hur känner du Justin Bieber? Dejtar ni? Är ni tillsammans?" Frågar hon.
Hon pratar väldigt snabbt och otydligt så jag förstår knappt vad hon säger.
Jag svarar inte på frågorna, jag bara lägger på och springer ut till Justin igen.
"Justin, det var någon som ringde mej och typ ställde massa frågor om hur jag känner dej och om vi dejtar eller om vi är tillsammans." Säger jag förvånat.
Justins annsiktsuttryck förändras från glad till typ arg.
"Fan.." Hör jag honom säga lågt och kolla ner i golvet...

---

KOMMENTERA! :D

PeaceN'Love