JB novell

Jag bara sitter och glor på skärmen som ett fån. Mitt leénde är ända upp till öronen!
Jag vill bara skrika så hela världen hör.
Jag trodde verkligen inte jag skulle bli så glad bara för att...

---

... Justin Bieber fölljer mej på Twitter! Men Shit! På något sätt så känns det ganska stort, han har ju liksom lagt märke till mej och tryckt på 'Follow-knappen'
Jag bara ler och ler och har några små glädje tjut för mej. När jag sitter där och fjantar mej kommer pappa in i rummet.
"Pappa kolla! Justin Bieber följer mej på Twitter!" Säger jag ivrigt och pekar på dataskärmen. Han kollar bara snabbt på skärmen och sen kollar han upp på mej igen.
"Jaha.." Säger han oförstående.
"Men fattar du inte?! Han har lagt märke till mej!" Säger jag helt hyper.
Men han bara ler och skakar på huvudet. Han vet nog knappt vad Twitter är egentligen.
"Jag och mamma tar en promendad" Säger han och går ut från mitt rum. "Ehm.. föresten, lycka till med den där Bieber då" Skojar han och stannar till vid dörröppningen.
Jag flinar ironiskt mot honom sen vänder jag mej mot datorn igen.
Egentligen borde jag väll inte sitta inne framför datorn en sådan fin dag som idag. Så jag tar ut datorn och sätter mej på altanen på baksidan istället.
Jag sitter där för mej själv och är allmänt lycklig, när solen helt plötsligt försvinner bakom ett grått stort moln.
Det verkar som det blir oväder och mamma och pappa som fortfarande är ute på promenad.
Hoppas det inte blir åska bara, jag har alltid varit rädd för den och jag vill inte vara ensam om det börjar åska.
Jag går in med datan och efter någon minut börjar det spö regna, regndropparna står som spjut i backen.
Då hör jag ett svagt muller och en stund efter ser jag hur det blixtrar till.
"Åh nej!" Säger jag tyst för mej själv. Fan! Inte åska..
Till slut är ovädret rakt över oss och jag är rädd som aldrig förr. Varför ska det börja åska?
Just nu när jag är ensam hemma också. Och vart kan mamma och pappa vara? Det går ju inte att ringa dom nu heller .
På något konstigt sätt lyckas jag överleva ovädret och strax efter det kollar solen fram.
"Hallå?" Hör jag mammas röst nerifrån hallen.
Jag springer ner för trappan och frågar surt vart dom har varit så länge. Dom berättar att som bara varit över hos våra nya grannar på en kopp kaffe.
"Vi vet att du inte gillar åskan, men vi kunnde inte ringa heller" Säger hon och kramar mej lite lätt. "Sen är det ju inte så smart att gå ute när det åskar, även om vi bara var hos grannarna. Dom är föresten jätte trevliga"
Jag mummlar något till svar och är precis på väg att gå när pappa rycker tag i min arm.
"Jag har något som du kommer älska" Säger han och flinar mot mej. "Vad ska vi kalla det? En liten inflyttningpresent" Säger han sedan och lägger ett vanligt vitt kuvert i min hand.
Det första jag tror är i kuvertet är pengar. Vad annars? Men han sa något som jag kommer älska...
Då kommer jag på det. Tänk.. tänk, om det är billjetter till Justins konsert!
Fast nää dom är ju säkert skit dryga...
Men jag öppnar kuvertet ändå med en liten förhoppning om att det ligger konsertbilljetter där i i alla fall.
Både mamma och pappa kollar spänt på mej när jag öppnar det.
Jag drar sagta ut det som finns i kuvertet. Jag kollar med stora ögon på det jag nu har i min hand.
Sen börjar jag skrika och hoppa upp och ner som en idiot.
Jag kan knappt tro det! I kuvertet låg en billjett till Justin konsert i Atlanta som är om exakt en vecka!
Jag känner hur mina tårar börjar rinna och hela jag skakar, det är av glädje så klart! Kännslan är obeskrivlig.
Jag ska få se Justin Drew Bieber! Det känns nästan overkligt.
Jag kramar om båda mina föräldrar och berättar för dom hur mycker jag älskar dom.
"Kommer du våga åka ensam nu då?" Undrar mamma när jag lungnat ner mej en anning.
"Ja! Bara jag får åka så" Svarar jag.
Det spelar ingen roll om det bara fanns en billjett, vem skulle jag ta med mej liksom? Jag har inte hunnit fått några ny vänner ännu, och om jag hade det så hade dom kanske ändå inte gillat Justin.
Det första jag gör är att skriva på Facebook och Twitter att jag har fått en billjett till Justins konsert.
Jag får snabbt en kommentar från en av mina närmaste kompisar som skriver:
'VAA??! Fyyfan va avundsjuk jag är på dej nu! :o Hoppas du får det kul! :)♥'
Jag ler stor och svarar på kommentaren, sen lägger jag mej ner i sängen med min konsertbilljett och bara kollar på den. Jag läser exakt allt som står på den, och jag tappar nästan andan när jag ser att min plats är längst fram på första raden! Jag skriker till, det känns fortfarande helt overkligt att jag bara om en vecka kommer se killen jag har velat se i ungefär två år nu!
Jag reser mej upp och loggar in på spotify och sätter på Never Say Never.
Tänk om jag får se Jaden Smith också, han är ju så söt! Han brukar ju vara med på Justins konserter.
Åååh jag är så glad! Obeskrivligt glad!
Först att Justin följer mej på Twitter och sen det här, den första veckan här i Atlanta har ju börjat mer än bra i alla fall. Och jag som trodde det skulle bli tråkigt, men jag hade visst fel.

"Jennie är du hungrig?" Frågar mamma när jag kommer ut i köket. "Vi tänkte beställa Pizza"
"Ja ! Pizza bli bra."
"Ska du följa med och hämta dom?" Undrar hon sedan när hon har ringt och beställt.
Jag följer med, det är inte så värst mycket folk ute. Fast en bit utanför pizzerian står ett gäng tjejer och verkar väldigt uppspelta över något.
"OMG det är JUSTIN BIEBER!!" Hör jag någon skrika och jag stannar till.
Shit! Är Justin där?! Jag rycker i mammas arm och hon kollar frågande på mej.
"Jag tror Justin är där borta" Viskar jag och pekar mot klungan med tjejer. Jag kan ännu inte se om han är där eftersom alla tjejer står i vägen.
"Gå dit och kolla då" Föreslår mamma. "Vi hämtar pizzan så länge. Men låt det inte ta för lång tid bara"
Jag kollar häpet på min mamma, jag trodde aldrig att hon skulle förslå att jag skulle går fram till världens kändaste tonnåring.
Mamma och pappa går in i pizzerian och jag står och tvekar en stund innan jag styr mina steg mot dom.
Det ser ut som om tjejerna  börjar bli klara, och då ser jag honom! Jag ser Justin!
Jag börjar hettsigt vifta med min hand framför annsiktet. Shit, det är verkligen han, och han kollar på mej och ler!
Jag försöker att inte flippa ut tottalt och börjar gå mot honom.
Dom anndra tjejerna är nu borta och jag står nu rakt framför Justin Bieber!
"Du vill väll också ha en atougraf?" Frågar han och ler snällt mot mej.
"Ja, gärna!" Lyckas jag klämma ur mej, det känns som om jag har tappat talförmågan eller något.
Jag sträcker fram min hand och låter han singera den. Shit Justin håller i min hand!
"Får jag ta ett kort också?" Undrar jag med darrig röst och tar fram min mobil.
"Själv klart, sweetie" Säger han och ler.
Han ställer sig brevid mej och lägger sin arm runt mej och jag tar två bilder på oss tillsammans.
Sen känns äntligen som om jag kan prata normalt igen.
"Så vad gör du här?" Frågar jag nyfiket.
"Jag är här för att köpa skor och sånt" Förklarar han. "Du då?"
"Okej. Nej, jag är bara här med minna föräldrar och köper pizza" Säger jag och pekar mot pizzerian.
Och just då ser jag mina föräldrar komma ut från pizzerian.
"Oj, jag måste nog gå nu" Säger jag lite sorgset. "Men jag kommer på din konsert nästa vecka"
"Okej. Då ses vi väll där då." Säger han nästan lite flörtigt.
När vi kramas och säger hej då frågar han:
"Vad heter du då?"
"Jennie Andersson" Svarar jag och ler. Han nickar och jag börjar gå mot mina föräldrar.

Hela vägen hem håller jag på att babbla om Justin och även när vi äter.
Jag är så himla lycklig!
Percis när jag ätit upp och är på vägg upp till mitt rum ringer det på dörren..

---

Kul att ni gilla förra delen! :) <3
KOMMENTERA :D

PeaceN'Love