JB novell

Så nu tänkte jag börja skriva första delen :)
Den här novellen har jag bestämt att den får heta "Love is always love"

Tjejen det kommer handla om heter Jennie och är 15år, hon har just flyttat ifrån Sverige till Atlanta, eftersom hennes pappa fått ett nytt bättre jobb där.

---

Vi svänger in på garageuppfarten till vårat nya hus. Det är mycket större än det gammla hemma i sverige, fast nu är ju Atlanta vårat 'hemma' egentligen. Det känns konstigt att kalla det för det.
Vi har hållit på att flytta halva sommaren, och jag har bestämt mej för att när vi har kommit till rätta med allt ska jag bara ta det lungt och njuta det sista av sommaren.
Egentligen ville jag inte flytta ifrån sverige, fast jag älskar USA.
Men jag var ju tvungen att lämna alla mina vänner. Det var det svåraste av allt. Men det bästa med att flytta hit är att man bor mycket, mycket närmare sin stora idol! Det är Justin Bieber vi snackar om såklart.
Jag har aldrig sett honom live eller så, men nu när jag bor här blir ju chansen större att jag gör det någon gång.

Jag går in i huset och kollar mej omkring. Det är en ganska stor hall och dirket till höger ligger köket och sen till vänster är det en liten toa. Trappan till övervåningen är rakt fram i hallen. Jag springer upp för trappan och leter efter det som ska bli mitt rum.
Jag hittar ett rum med ljusblåa målade väggar, och bestämer att det får bli mitt rum. Blå är ju trottsallt min favorit färg.
"Gillar du rummet?" Frågar pappa som precis kommit upp.
"Ja!" Säger jag glatt och börjar packa upp min saker.
Pappa ler tillbaka till mej sen går han ner igen.
Det första jag gör är att koppla in min cdspelar till ett el-utag, och sen letar jag upp 'My Worlds The Collection' bland alla min saker. Första låten är One Time och den är så bra med acoustic version.
Jag har ganska hög volym på så jag hör inte när mamma kommer upp.
"Hallå? Jennie, kan du sänka?!" Nästan skriker hon till mej.
Jag sänker och kollar förvånat upp på henne.
"Ja?"
"Jag och pappa tänkte gå till stranden, vill du följa med?" Frågar hon. "Vi kan fortsätta packa upp sakerna sen"
"Ehm.. nej, jag stannar nog och packar upp mina saker istället" Svarar jag. Det skulle egentligen varit kul att gå till staranden. Men inte med mamma och pappa. Jag tycker bara dom är pinsama, tänk om det är snygga killar där och så går jag där med mina föräldrar som en liten unge. Haha, det låter konstigt men det är så jag tänker, jag kan ju gå till stranden någon annan gång.
Mamma nickar och säger hejdå. När jag hört att dom gått höjer jag volymen till max och börjar packa upp mina saker.
Efter en stund tröttnar jag på det och tar fram min laptop istället. Jag undrar om vi har något internet här än.
Och japp, det hade vi. Jag loggar in på Facebook och skriver:
'Jag är i Atlanta nu, det är awesome!'
Sen skriver jag samma sak på Twitter fast på engelska eftersom jag har många followers som inte är svenskar.
Men ännu följer inte Justin mej. Fast det gör mej inte så mycket, jag kan ju fortfarande följa honom och se vad han skriver.

Efter en vecka i det nya huset har nästan allt kommit till rätta it, men det finns fortfarande en del kvar.
Jag har fått en ny säng och ett nytt skrivbord. Det ska bli riktigt skönt att få sova i en riktigt säng istället för en luftmadrass på golvet.
Jag har även hängt upp alla min Justin posters. Dom fyller en hel vägg, jag har varit och köpt mängder med tidningar med honom i också.
I början kändes det lite konstigt att höra engelska överallt men nu har jag vant mej och det är tur att jag har MVG i det annars hade det varit mycket tuffare för mej att förstå vad alla säger.
"Mamma, jag går ner till stranden!" Ropar jag från hallen.
"Okej, kom tillbaka till Lunchen klockan tre bara" Ropar hon tillbaka.
Det är ganska mycket folk när jag kommer ner och vattnet är så där vackert och nästan alldeles stilla.
Jag lägger ner min handduk i sanden och drar av mej min långa sommartunika. Jag har på mej min nya blåa bikini, och nu känns det perfekt för att använda den för första gången.
Jag badar en stund, men det är ganska tråkigt att bada själv så jag stannar inte så länge.
Jag kommer hem tidigare än tre så jag går upp till mitt rum och sätter mej framför datorn.
Jag loggar in på Twitter och skriver till Justin.
'@justinbieber do u want to make me happy? Please fallow me :)'
Chansen är nog inte så stor att han kommer se det och följa mej, men man kan ju alltid försöka.
Jag kollar dom senaste Tweeten och sen loggar jag ut och loggar in på Facebook istället.
Det är kul att kunna se vad alla mina vänner gör hemma i Sverige.
Men ju mer jag ser desto mer saknar jag dom. Jag saknar speciellt min underbara bästa kompis Mathilda, vi skyper och pratar ofta med varanda men det är ju inte samma sak som att ses i verkligheten.

Lite tidigare en tre är maten klar och jag går ner och äter med mina föräldrar.
Efter maten loggar jag in på Twitter igen.
Jag bara sitter och glor på skärmen som ett fån. Mitt leénde är ända upp till öronen!
Jag vill bara skrika så hela världen hör.
Jag trodde verkligen inte jag skulle bli så glad bara för att...

---

Varför blev hon så glad tror ni? (Ganska enkelt att gissa men..)
Hoppas att ni gillar den :)
KOMMENTERA vad ni tycker !

PeaceN'Love