JB novell

Och då passar Justin på att krypa närmare mej och lägga sina armar runt om mej.
Då känner jag mej trygg och så somnar vi...

---

Det är en nervös stämmning i bilen när vi är på väg till polisstationen nästa dag.
Pattie har redan kommit hem från sjukhuset, dom behövde inte ens sy i armen det räckte med att tejpa den.
Jag hatar att det blev såhär. Jag har verkligen inte lust att gå på något jävla förhör.
Det var ju meningen att jag och Justin skulle spendera den här helgen tillsammans.
Dock är vi ju tillsammans, men det var inte på det här sättet jag hade tänkt mej.
Jag suckar. Kvällen började ju så himmla bra igår, men sen helt plötsligt förvandlades allt till ett helvete.

Vi svänger in på parkeringen och börjar sedan gå in i det stora polishuset.
Det känns nästan lite läskigt.
Justin är den första som får bli förhörd eftersom det var han som var med om mest.
Sen Pattie och sist jag.
Jag får berätta min version, egentligen finns det inte så mycket nytt för mej att berätta. Jag såg dom ju aldrig, bara hörde dom.
Jag ryser till när jag tänker på det. Deras fulla och flummiga röster ekar i mitt huvud.

När förhören och allt är klart får vi äntligen lämna polishuset.
Påväg tillbaka till hotellet stannar vi i Drive In på McDonald's och köper med oss lite mat.
Alla sitter och äter tillsammans i Patties rum. Vi pratar en del om det som hände inatt.
"Jo, jag hörde skrik och hur det bankade ute i korridoren så jag gick ut för att titta efter. Då stod dom där killarna där och bankade på eran dörr" Säger Pattie och kollar på mej och Justin. "När dom såg mej, attackerade dom mej med en kniv"
"Hur många var dom då?" Undrar Justin.
"Fyra" Svarar Pattie.
"Dom var fem när jag öppnade dörren" Säger Justin, och det märks på honom att han inte riktigt kan släppa det där med att han såg fem.
Det skrämmer nog honom lika mycket som det skrämmer mej att det kanske finns en till.

Egentligen har Justin en intervju klockan fem. Men vi ställer in den på grund av allt som har hänt.
Det är väll lika bra, så att fläskläppen får läka också, det gör ju ont när han pratar. Och det är ju just det men gör på en intervju.
Hans underläpp har svullnat upp ganska rejällt och det ser ut att göra ganska så ont.

Justin har fått ett nytt rum som ersättning från det förra, eftersom han inte kan bo i det nu.
Där är vi resten av eftermiddagen.
Vi gör ett jättemysigt bubbelbad i badrummet och där sitter vi länge och pratar.
"Undra vart den femte tog vägen" Säger Justin fundersamt.
Jag vet dirket vad han menar. Dom fulla killarna såklart.
"Du kan verkligen inte släppa det där, eller hur?" Frågar jag och flätar in min hand i hans.
"Nej.." Säger Justin med en suck. "Jag är så himmla säker på att dom var fem. Jag kan se dom framför mej, det stod tre stycken längst fram och två bakom. Och tre plus två är ju fem, eller hur?"
Jag nickar och får helt plötsligt en idé.
"Men du. Kan vi inte fråga personalen på hotellet vilka som har haft hotellrum här det senaste dygnet?"
"Ja! Men tror du att dom verkligen kommer säga det till oss?"
"Men hallå! Du är Justin Bieber, så du borde väll kunna fixa det?" Säger jag och flinar
"Haha och sen kommer det stå stora rubriker överallt, jag kan se dom framför mej. 'Justin Bieber snokar runt i ett hotell för att hitta bevis på att det finns en femte'" Säger han och låter väldigt dramatisk.
Jag skrattar och kysser han lätt på kinden, jag vågar inte riktigt pussa honom på munnen nu när han har den där fläskläppen.

När vi har klätt på oss och så igen bestämmer vi oss i alla fall för att fråga i receptionen.
Det värsta som kan hända är ju att vi inte får någon information.
Justin frågar tjejen, först kollar hon lite misstänktsamt på oss men sedan tar hon upp något på datorn.
Hon rabblar upp massa namn, som inte säger oss någonting.
"Lite senare på kvällen var det ett gäng killar som checkade in och beställde ett rum bara" Säger hon sist av allt.
"Jaha. Hur många var dom där killarna då?" Undrar Justin och försöker att inte låta för intresserad.
"Fyra" Svarar hon.
"Okej. Tack" Säger Justin lite besviket och sen tar min hand och så går vi där ifrån.

"Jag kanske såg fel, det kanske bara var fyra" Säger Justin när vi står i hissen
"Mm. Vem som helst kan ju se fel" Svarar jag och ger honom ett litet leénde.
Vi går till Patties rum och säger godnatt till henne och sen till min mamma.
Egentligen är klockan inte mer än sju, men det är ju lika bra att säga godnatt nu när vi är ute från rummet.
Så slipper vi gå iväg sen.

När vi kommer in i Justins rum igen håller vi på att dö av värmeslag.
Det är sjukt hur varmt det är i rummet.
Men det är inte så konstigt, solen har legat på och lyst genom fönstret hela dagen.
Vi skyndar oss att öppna balkongdörren och några fönster och efter en stund känns tempraturen ganska så behaglig igen.
"Kan vi inte sitta lite på altanen?" Föreslår Justin när vi stängt alla fönster.
"Visst" Säger jag och drar på mej en kofta över min t-shirt innan jag går ut och sätter mej brevid honom på en av dom vita stolarna.
"Även fast allt detta hände så är jag jätteglad att du kom" Säger Justin utan att kolla på mej.
"Jag med. Fast det kommer bli svårt att åka hem imorgon"
"Ja, men jag har inga intervjuer eller konserter imorgon så vi kan umgås hela dagen tills du åker"
Jag säger inget utan bara lutar mitt huvud mot hans axel och ler.
Han pussar mej på huvudet och sen klappar han mej lätt över håret.
"Jag älskar dej" Viskar han i mitt öra..

---

KOMMENTERA :D

♥ Glad alla hjärtans dag alla söta läsare ! ♥


PeaceN'Love