JB novell

Skoldagen går ganska snabbt och när jag väl är hemma sjunker jag ner i tv-soffan med fjärrkontrolen i ena handen.
Jag börjar kolla på något tråkigt pogram och tillslut somnar jag...

---

Mamma väcker mej någon timme senare för hon vill prata.
"Hur mår du?" Börjar hon med att fråga.
"Bra.." Svarar jag och gnuggar mej sömnigt i ögonen. "Vad var det du ville?" Jag sätter mej upp och kollar på mammas ganska alvarliga annsikte.
"Hur går det med Justin?" Undrar hon.
Tänk att jag visste att det skulle vara något om honom.
"Bra, vi har blivit sams igen" Svarar jag.
"Kan du inte berätta för mej vad som hände egentligen? Det gick ju knappt att prata med dej när du var så där. Jag har fått reda på saker från tidningar, men jag skulle hellre villja att du berättar"
Jag antar att jag inte har något val. Hon är min mamma och hon har rätt att veta.
Så jag börjar berätta för henne, kanske inte så detaljerikt, jag berättar lite kortfattat bara.
"Hm.. det är väll ungefär så jag har läst i tidningarna" Säger hon när jag är klar. "Men kanske lite mer dramatiskt" Tillägger hon sedan.

Jag vet inte riktigt hur jag får dagarna att gå men snart har det gått en vecka sen Justin åkte.
Vi har smsat varje dag och pratat med varandra i telefon, men det är inte riktigt samma sak som att träffas i verkligheten. Men det funkar.

Det är söndag kväll och jag ligger i soffan och halvsover när mamma kommer och skakar liv i mej.
"På Fredag ska du få träffa någon du har saknat väldigt mycket" Säger hon och ler stort.
Helt plötsligt känner jag mej jätte pigg, jag vet direkt vem hon menar.
"Justin..!!" Andas jag och känner hur hela jag ler.
Mamma ler mot mej.
"Vi åker till New York och träffar honom över helgen. Men det är en överraskning, han vet ingenting"
Jag ler och ler, jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Mindre än en vecka till, sen får jag träffa min prins igen.
"Mamma, TACK!" Säger jag och kastar mej runt henne.

Jag går upp och gör mej iordning, sen går jag och lägger mej.
Men innan jag somnar pratar jag en stund med Justin i telefon också.
Det är svårt att hålla sig för att inte säga att jag kommer på fredag.
"Nu har vi snart klarat av en vecka, och ungefär tre veckor återstår" Säger han och får det att låta så possetivt.
Jag ler, han skulle bara veta.
"Sen kan vi träffas igen" Säger jag.
"Yepp. Jag längtar efter att få se ditt leénde igen" Säger han och jag kan höra att han ler där i anndra änden.
"Jag längtar också, att få se ditt, och dina underbara ögon, ditt gulliga skratt, känna din närhet.. allt"
Justin skrattar till lite.
"Det går fortare än du tror" Säger han.
"Det kommer nog gå fortare än du tror också" Säger jag lite hemlighetsfullt. Men han verkar inte fatta ändå som tur är.
"Du kanske borde gå och lägga dej nu? Du har väll skola imorgon?"
"Ja, det borde jag nog" Svarar jag och kastar en snabbt blick på klockan som visar halv elva.
"Godnatt då Justin" Säger jag.
"Godnatt, älskar dej hejdå"
"Älskar dej med, hejdå"
Jag lägger på, och sen lägger jag mej ner på huvudkudden och somnar nästan på en gång.

Jag vaknar nästa morgon av min tjutande väckarklocka, jag stänger av den och ligger kvar några minuter i sängen innan jag går upp och gör mej iordning inför skolan.
Jag tar bussen till skolan med Emma och Ricki som vanligt.
"Saknar du Justin?" Undrar Ricki när vi står vid våra skåp för att hänga in våra jackor.
"Ja som bara den!" Säger jag. "Men jag ska åka och överraska honom på fredag" Jag ler bara när jag tänker på att jag ska få träffa honom snart.
"Tänk, du är tillsammans med en superstjärna!" Säger Ricki nästan lite avundsjukt.
"Haha jaa. Men han är helt normal, som vilken 16årig kille som helst" Säger jag och plockar fram min bok till läsningen som vi börjar alla måndagar med.
Ricki ler och stänger igen sitt skåp, sen går vi in i klassrummet.
Jag sätter mej ner vid en tom bänk och väntar på att Emma eller Ricki ska komma och sätta sig brevid mej, men dom går sagta och pratar om någonting, så en annan hinner före.
Jag kollar upp för att se vem det är. Det är Luke, killen som kalla mej 'Bieber-tjejen.'
"Hej, är det okej om jag sitter här?" Undrar han.
"Ehm.. visst" Säger jag och kollar snabbt på Emma och Ricki som sätter sig på bänken framför mej istället.
"Så du är från Sverige?" Frågar han.
"Japp" Svarar jag och ler lite mot honom.
"Coolt, min syster bor där, i Stockholm"
"Okej, jag bodde i Göteborg" Säger jag.
Han hinner inte säga något mer innan läraren säger åt oss att vara tysta och läsa.
Jag slår upp min bok och börjar läsa, då och då känner jag att Luke sneglar på mej. Men jag låtsas som om jag inte märker det.

Efter läsningen ska vi ha något pararbete om olika sjukdommar.
Jag och Luke kommer i samma grupp, vi får ett gäng böcker att leta fakta i och ett eget grupprum att sitta i.
Under tiden vi jobbar märker jag att Luke faktsikt är riktigt trevlig.
Han har slagit på en radio och nu sitter han och sjunger med till en låt, kanske inte så jätte bra men.
Jag vet inte riktigt vilken låt det är men han verkar kunna den väldigt bra i alla fall.
"Sjung med nu då" Säger han och gungar i takt till musiken.
"Haha, jag kan inte låten" Säger jag och skrattar.
Vi är inte alls konsentrerade på arbetet men när det kommer nyheter på radion fortsätter vi jobba, så gott vi kan. Vi pratar mest.
"Popsensationen Justin Bieber är på turné igen efter en lång tids uppehåll.." Hör jag nyhets uppläsaren säga.
"Schh!" Avbryter jag Luke och springer fram till radion för att höja.
"Vadå?" Undrar han.
"Men tyst" Säger jag och försöker höra vad dom säger.
"Justin har varit i despartion efter det att hans flickvän Jennie Andersson låg i koma på grund av en olycka. Hon slog i huvdet så hårt så när hon väl vaknade minndes hon ingenting. Alla konserter och intervjuer ställdes in men nu är Bieber på benen igen.
Nu minns Jennie allt igen och båda två mår bra."
"Va?! Har du haft minnesförlust?" Undrar Luke förvånat.
"Ja, men tyst nu!"
"Justin är faktiskt med oss i studion idag. Hej Justin" Säger nyhetsuppläsaren.
"Hej" Hör jag Justins röst säga och jag ryser till. Hans röst, hans underbara röst..!
"Hur var det egentligen att inte veta om Jennie skulle överleva?"
"Åh, det var hemskt. Jag mådde så dåligt" Säger Justin
"Okej. Vart är hon nu när du är ute på turné då?"
"Hon är hemma i Atlanta, nu är hon antagligen i skolan. Jag saknar henne väldigt mycket, men vi smsar och pratar med varandra i telefon varje dag"
Jag ler över hur gullig han är. 
Jag sneglar lite åt Lukes håll och ser att han också sitter och lyssnar lika noga som jag.
"Hur träffades ni?"
"Hon tappade sin mobil på en konsert i Atlanta, så Scooter ringde hennes mamma och dom kom tillbaka för att få tillbaks mobilen. Jag vet inte varför, men dom fick i alla fall komma bakestage och jag och Jennie kom varandra ganska nära redan då. Sen började vi träffas mera och mera. Det sa bara klick liksom"
"Så du är verkligen kär i denna tjej?"
"Ja det är jag verkligen"
"Det är många fans, eller Beliebers som det kallas, som är oroliga över att du kommer svika dom nu när du har flickvän. Kommer det hända?"
"Åh, nej! Absolut inte. Jag älskar dom fortfarande lika mycket, dom betyder allt, utan dom hade jag inte varit här som jag är idag."
"Okej, tack Justin."
"Tack själv"
"Nu kommer Justins stora hit Baby, så luta er tillbaka och njut"
Baby börjar spelas ur radion och jag sitter där med ett fånigt leénde på läpparna.
"Vad gulligt han pratar om dej" Säger Luke och vänder sig mot mej.
"Ja.." Säger jag lite halft drömmande.
"Jag som trodde han var bög"
"Haha, så du är lite besviken nu då, nu när inte du kan få honom?" Säger jag på skoj.
"Ha-ha, jätte kul"
Jag ser hur hans blick glider ner till min handled och fastnar på armbandet som jag fick av Justin, som jag har tagit på mej igen efter att det har legat inslängt i en låda.
"Jag läste om det här armbandet någonstans" Säger han och granskar det. "Det var tydligen jättedyrt. Och att du tog av dej det för att Justin hade hittat en annan tjej eller nåt..?"
"Mm.. han svek mej, men det har löst sig nu." Säger jag. "Hur vet du det föresten?"
Det förvånar mej att han kan så mycket om Justin, är han ett fan eller?
"Nej, jag bara råka läsa det. Min syster är en av dom der Beliberna"
"Jaha, du sa ju att din syster bodde i Sverige?" Säger jag, fast sen så kommer jag på att hon kan ju vara ett fan av Justin Bieber även om hon bor i Sverige. Men om hon bor där är hon nog vuxen och det brukar mest vara tonårstjejer som är galen i Justin.
"Haha ja, men jag har två systrar"


Resten av dagen har jag Justin i mitt huvud mer än vanligt.
Det första jag gör när jag kommer hem från skolan är att ringa honom.
Och tur som jag har svarar han.
"Hej älskling!" Säger han
"Hej, jag hörde dej på radion" Säger jag.
"Gjorde du? Var inte du i skolan?"
"Jo men vi gjorde något grupparbete och då hade jag och Luke på radion medans vi jobbade" Förklarar jag.
"Luke?"
"Ja, en kille i min klass, alltså han jag jobbade med"
"Jaha, okej."
"Justin du är så söt" Säger jag och ler. "Jag hade ett fånigt leénde i annsiktet hela dagen efter det."
"Haha. Men du, jag måste lägga på nu, byta om till scenkläder och sånt du vet"
Vi säger hejdå och lägger sedan på.

Några dagar senare när jag vaknar upp på fredag morgonen vet jag direkt att denna dagen kommer bli grym!
Jag känner det på mej.
Först är det skola och sen åker jag till New York och träffar Justin..

---

KOMMENTERA :D

Förlåt för att det är så dålig uppdatering nu, men hinner inte alltid, och plus att jag typ inte vet vad som ska hända i novellen mer.
Själv tycker jag att den borde ta slut snart, dels för att en novell inte behöver vara längre och för att det känns som om den kommer bli långtråkig annars. Jag har faktiskt planerat ett litet slut i del 30, alltså nästa, men det är helt upp till er vad ni tycker.
Jag personligen skulle tycka det var roligare att börja skriva på en ny novell snart, om en helt ny tjej.
Men det är inte jag som ska läsa novellen utan det är ni :)
Så vad tycker ni? Kommentera :)


PeaceN'Love