JB novell

"Okej, så precis nu när det äntligen är vi två igen så måste du lämna mej?" Säger jag dystert.
"Ja, jag är ledsen."
Det känns jobbit att han måste åka igen, men sammtidigt så vet jag att han måste.
Han har ju offrat mycket bara för att ha kunnat åka hit idag...

---

"Nej, var inte ledsen" Säger jag och ler. "Var glad"
Han svarar inte utan bara pussar mej lite lätt på kinden.
Efter att han suttit tyst ett tag säger han:
"Den nästa tjejen jag någonsin kommer älska på denna jorden..." Han gör en liten paus och flinar mot mej
"kommer vara våran dotter" Säger han sedan.
"Hahha Justin!" Säger jag och skrattar. "Det känns bra att höra"

Vi sitter länge, länge och bara pratar.
Jag har ingen koll på klockan alls, inte fören mörkret börjar falla kommer jag på att jag kanske måste hem.
Jag tar upp mobilen och kollar på klockan och ser att den är nästan nio!
Justin kollar på klockan över axeln på mej och blir minst lika förvånad som jag över att klockan redan är så mycket.
"Måste du hem nu?" Undrar Justin och ser ledsen ut.
"Jag måste nog, men jag tänker inte" Svarar jag.
Jag har verkligen inte lust att åka hem nu, jag skulle villja stanna hos Justin hela natten.
Men mamma och pappa kommer bli oroliga om jag inte hör av mej. Tänk om dom ringer polisen?!
Jag ringer hem och mamma svarar redan efter första tonen.
Hon låter inte särsiklt glad.
"Vart är du?! Klockan är snart halv tio!" Skriker hon i anndra änden.
"Ta det lungt, jag är hemma hos Justin"
"Jag trodde det var slut mellan er ?"
"Vi har rett ut saker och ting. Han har kommit hit och ställt in saker bara för att reda ut detta och han åker imorgon igen. Och då kommer inte jag få se honom på över en månad igen." Jag gör en paus och drar efter andan. "Så snälla låt mej stanna här inatt"
"Det kan du glömma" Säger mamma bestämt.
"Men snälla, snälla, snälla" Ber jag.
"Men Jennie du har skola imorgon.."
"Jag vet! Men klockan är redan halv tio"
Jag känner att Justin kollar på mej, så jag vänder på huvudet och kollar tillbaks på honom.
"Låt mej få prata med henne" Mimar han och sträcker sig efter telefonen.
Jag räcker över den till honom och han börjar prata direkt.
"Snälla, Jennie kan väll få sova här inatt, jag åker ju som sagt imorgon. Jag lovar att jag ska ta väl hand om henne."
Efter många om och men lägger han på med ett stolt leénde på läpparna.
"När du ler så där vet jag att du lyckades" Säger jag och kramar om honom.
"Så klart jag lyckades"

Vi går upp på Justins rum och han sätter sig dirket framför datan och sätter på musik.
Han bläddra igenom många låtar innan han tillslut stannar på Tonight I'm Fuckin' You med Enrique Iglesias.
Han ställer sig upp och börjar dansa runt lite i rummet, sen skruvar han upp volymen ännu mer och börjar hoppa runt som en galning på golvet.
"Haha, vad gör du?" Undrar jag
"Dansar." Svarar han. "Syns inte det?"
"Nej" Jag ler ironiskt mot honom. "Du verkar hyper" Säger jag.
"Men det är jag inte" Svarar han och går bort till datan för att stänga av musiken.
"Nähe va" Säger jag.
Sen sätter han sig brevid mej i sängen.
"You know my motivation, given my reputation. Please excuse I don’t mean to be rude. But tonight I’m fucking you, Oh you know." Börjar han sjunga lite för sig själv.
Sen kollar han på mej och ler stort. Och jag ler tillbaka.
"Vad är det?" Undrar jag.
"Jag är bara så glad att jag har fått tillbaks dej" Svarar han och ler ännu mer.
"Jag är också glad" Säger jag och kysser honom.
Jag lägger mej ner i sängen och han lägger sig brevid mej.
"Kommer du ihåg när vi var på tivolit och vi gick in i det där spegelhuset?" Frågar han och kollar upp i taket.
"Ja" Säger jag och skrattar. "Vi stod där och gapskratta åt våra munnar"
Han vänder sig mot mej och skrattar.
"Och du var typ en centimeter från att kyssa mej" Säger jag då och skrattar lite för mej själv.
"Ja, guud! Det var så pinsamt"
"För mej med. Men nu kan du kyssa mej hur mycket du vill, jag tänker inte vända bort huvudet som jag gjorde då." Säger jag och ler.
Han ler och biter sig lite i läppen. Sen lägger han sig försiktigt över mej och kysser mej mjukt.
När han försöker kyssa mej igen tar jag retsamt mina händer för annsiktet.
"Hahah, så där gör du bara för att retas" Säger han och tar tag i mina händer för att få bort dom. Och efter ett tag lyckas han.
Han pussar mej snabbt en gång på munnen, sen resar han sig upp.

Vi går ner på nedervåningen för att ta något att äta innan vi går och lägger oss.
Sen borstar vi tänderna och så. Och sen kryper vi ner i sängen och jag somnar nästa dirket.

Vi går upp tidigt nästa morgon eftersom jag måste till skolan och Justin måste åka iväg igen.
Mamma kommer och hämtar upp mej hos Justin klockan halv åtta.
Men klockan hinner bli kvart i åtta innan jag sagt hejdå till Justin.
Det är verkligen inte lätt att säga hejdå, jag kommer inte få se honom på över en månad, det kanske inte låter så mycket men det känns oändligt. Hur ska jag klara mej?
Tur att mobilen är uppfunnen i alla fall.
"Jag älskar dej" Säger jag och ger honom en slängkyss innan jag hoppar in i bilen.
Han låssas fånga den och stoppar den i fickan.
"Den ska jag spara" Säger han och ler. "Jag älskar dej med, glöm inte det"

Jag kommer precis i tid till första lektionen och sätter mej på min plats brevid Ricki.
Då här jag någon bakom mej väsa:
"Bieber-tjejen, Bieber-tjejen"
Jag vänder mej om för att se vem som sitter där. Det är en kille, men jag minns inte hans namn riktigt. Det är så många nya namn som det är svårt att hålla koll på alla.
"Vad är det?" Undrar jag. "För jag antar att det var mej du ropade på"
Han hinner inte svara innan läraren säger åt alla att vara tysta.

Det är klart att det märks att folk vet vem jag är, folk pekar och viskar vart jag än går.
Jag börjar faktiskt vänja mej vid det.
Det har hänt några gånger att folk har kommit fram och frågat om atougraf, men jag tycker bara det är kul och skriver glatt atougrafet till dom.

Skoldagen går ganska snabbt och när jag väl är hemma sjunker jag ner i tv-soffan med fjärrkontrolen i ena handen.
Jag börjar kolla på något tråkigt pogram och tillslut somnar jag...

---

Tråkig del. Men jag vet typ inte vad jag ska skriva, vad som ska hända i novellen. Det har gått sjukt segt att bara skriva det här.
Vad tycker ni? Ska det bli ett slut snart? Kanske i del 30?
Och sen kan jag börja på en ny novell.
Kommentera vad ni tycker :)


PeaceN'Love