JB novell

Även denna morgonen är jag försenad. Min väckarklocka verkar leva sitt egna lilla liv. När den inte ska ringa, då ringer den. Men när den ska ringa då ringer den inte. Och precis så var det denna morgonen, klockjäveln ringde aldrig. Så det är därför jag är 30 minuter försenad till vår första lektion som är matte. Egentligen har jag ingenting emot att missa halva mattelektionen, men nästan varje dag förra vecka kom jag försent. Och nu började jag även denna veckan med att komma försent. Detta bådar inte gott.
Mr. Baker kollar strängt på mej när jag snubblar in igenom klassrummsdörren mitt i hans genomgång. Mr. Baker är snäll, men han ogillar när man kommer försent. Fast vilka lärare gör inte det?
Jag går tyst och sätter mej brevid Isaac McCharty, där det finns en ledig plats. Isaac är en av mina bästa kompisar, vi har känt varandra sen barnsben. Han har blont hår, som börjar bli ganska långt nu. Om jag får säga det själv så tycker jag att det är dags för en klippning. Hans ögon är klarblåa och ja, han är snygg anntar jag.
Han kollar snabbt på mej och skakar på huvudet.
"Försenad som vanligt" Konstaterar han med en viskning.
"Skojar du med mej eller?" Viskar jag tillbaka sammtidigt som jag slår upp min mattebok och försöker förstå vad det är Mr. Baker egentligen snackar om.
Jag tröttnar redan efter två minuter. När han vänder sig om och skriver något med sin spretiga handstil på tavlan passar jag på att ta fram mobilen.
Jag hinner inte mer än att öppna mitt nya meddelande innan jag hör Mr. Bakers stränga röst.
"Liz, lägg ner mobilen är du snäll"
Jag kollar upp och kan snabbt konstatera att halva klassen stirrar på mej. Har dom ingen tv hemma eller?
Jag gör som jag blir tillsagt och lägger ifrån mej mobilen, och Mr. Baker återgår till sitt tal på tavlan.
"Liz, du kan väll räkna ut det här?" Undrar han vänt mot mej.
"Ööh..va?" Är det ända jag får fram. Jag stirrar stint på talet på tavlan och försöker med min sega hjärna att räkna ut det. "Ehm.. jag vet inte" Säger jag tillslut när jag inte lyckas fatta hur jag ska räkna för att få fram det rätta svaret.
"Det blir 3044,5" Hör jag en röst bakom mej viska, jag kastar en snabb blick bakåt och ser att det är Gilbert Jones som sitter där. Såklart att det är han som kan dom rätta svaren, inte är det tröghuvudet brevid mej i alla fall.
"3044,5" Ropar jag, kanske lite väll högt ut i det annars helt tysta klassrummet.
"Bra!" Utbrister Mr. Baker, han hade nog inte väntat sig att jag skulle svara rätt. När han vänder sig om för att skriva svaret på tavlan vänder jag mej om och viskar fram ett tack till Gilbert och han ler som svars mot mej.

"Varför var du försenad idag då?" Undrar Alex Powell när vi står i kön till matsalen några timmar senare.
"Väckar klockan ringde inte" Svarar jag. "Plus att jag satt uppe halva natten"
"Varför då? Det var väll inte särskilt smart" Säger Alex och tar en dutt av den illaluktande maten och lägger upp på sin tallrik.
"Men sen när är Liz smart? Hon satt väll uppe och ritade hela natten" Säger Isaac och tar en bricka knör sig före mej.
"Men du! Gå inte före!" Säger jag och knuffar bort honom. Isaac ska alltid hålla på att retas och skoja, ibland kan det vara rätt så störande.
Jag hinner före både Alex och Isaac till ett ledigt bord med fyra platser. Båda två står och kollar efter vart jag tog vägen som två yra höns. Jag skrattar lite och vinkar åt dom. Men det är bara Alex som börjar gå mot mitt håll. Isaac står kvar och pratar med Kayla Shaw och hennes tre fnitterapor, eller fnitter apor är dom alla fyra. Särskilt när Isaac är i närheten.
"Jag kan höra dom framför mej, 'Åååh Isaac hihihi'" Säger jag och immiterar Kayla. Alex bara skrattar åt mej och börjar röra runt i sin mat.
"Vi går till affären sen eller?" Undrar hon och kollar äcklat ner i sin tallrik. Jag nickar åt hennes förslag, det är tur att det finns en livsmedelsaffär så nära, annars vet jag inte hur jag hade klarat skoldagarna.
"Nu kommer ju Blondie" Säger jag mot Isaac som slår sig ner brevid Alex. "Jag trodde du skulle sätta dej med Kayla och dom"
"Nej fy fan. Jag orkar inte med dom" Säger han med en suck. "Föresten varför kallar du mej Blondie och inte Alex? Hon är ju också blond"
"Aa, men du är mer och det är så roligt när du blir irriterad på det" Säger jag och ler mot honom.
"Det är i alla fall tur att du inte säger det när någon annan hör"
"Haha, jag kan ropa ut det i hela matsalen om du vill" Säger jag och flinar. Då kollar han stort på mej, så man nästan kan tro att hans ögon ska trilla ut.
Alex börjar små skratta åt oss.
"Du skulle bara våga!" Säger han, och precis i det ögonblicket passerar Kayla vårat bord, hon tycks vicka ännu mer på höfterna än vanligt.
"Vad sa du?" Undrar hon och stannar upp och kollar på Isaac.
"Ingenting till dej i alla fall" Skyndar jag mej att säga innan ens Isaac hunnit fatta att det är honom hon pratar med. Hon ger mej en iskall blick, sen innan går hon därifrån.
Hon verkar tro att alla killar tycker om henne, men i själva verket så tror jag bara att dom tycker hon är jobbig. Och just nu har hon bara ögon för Isaac, men det där går i perioder. Nästa vecka är det väll någon annan.

Sista lektionen för dagen är idrott, men eftersom jag fick så stressigt imorses så glömmde jag såklart kläderna hemma, så jag får sitta på en bänk och kolla på när dom anndra springer runt på någon konditionsbana med olika hinder.
"Snälla, kan inte jag få dra hem? Det är ju sista lektionen och jag kan ju ändå inte vara med" Säger jag bedjande till våran idrottslärare.
"Nej, då blir det skolk vet du" Säger han och kollar ner på mej där jag sitter på bänken med sina vattniga ögon.
"Men jag får ju inte bättre konditon av att sitta här och kolla på när dom anndra springer banan" Muttrar jag, men det verkar inte Mr.Clark inte höra. Eller så struntar han bara i det.
När halva lektionen har gott smiter jag in i omklädningsrummet när inte Mr. Clark. Jag tar min väska och min jacka och går där ifrån. Jag vet att när han märker att jag inte är där kommer jag få frånvaro, men jag orkar verkligen inte sitta där inne och ruttna längre. Hemma har jag i alla fall något att göra.

När jag stiger innanför ytterdörren möts jag upp av min glatt skällande hund.
"Hej, Puss" Hälsar jag på henne och låter henne slicka mej på handen. Jag vet, Puss är ett ganska konstigt namn att döpa sin hund till. Speciellt när det är en Shäfer också. Men jag tycker faktiskt att det är ganska gulligt.
Jag hänger av mej jackan och tar av mej skorna och sen går jag in i köket där Tim sitter med en Cola burk och sin laptop på köksbordet.
"Vad gör du hemma?" Frågar jag min tre år yngre bror, han har nyss fyllt 14. Själv fyller jag 17 detta året, men jag fyller sent, den 24 December, vilket det är väldigt långt kvar till nu.
"Inställd lektion" Svarar han kort och återgår till det han håller på med på datorn.
"Jaha" Svarar jag, och i samma sekund ringer telefonen. Jag går snabbt och tar upp den från köksbänken och svarar.
"Ja, hej är Tim där?"
Jag mumlar fram ett ja och sen ger jag telefonen till Tim. Hela tiden håller det på att ringa massa tjejer på våran hemtelefon. Min lillebror är visst en riktigt tjejtjusare.
"Jag har ju sagt att du ska ringa till mobilen, inte hemtelefonen" Hör jag Tim säga när jag försvinner ut ur köket.

Jag går upp till mitt rum och sätter mej vid mitt skrivbord, jag tänder lampan och sedan tar jag mitt hårband som jag har runt handleden och sätter upp håret i en lös knut på huvudet. Det är en sak som jag bara måste göra när jag ska rita. Annars blir det bara fel. Det är som att jag inte kan rita om jag inte har mitt hår uppsatt just precis på det sättet.
Att teckna är mitt stora intresse, jag ritar mest porträtt bilder. Allt är endast i blyerts.
Jag sitter en stund och trummar med pennan samtidigt som jag funderar på vem jag ska rita.
Ska jag ringa hit Isaac? Det var faktiskt ganska länge sen jag målade av honom nu. Jag kollar på klockan som visar tio i tre, dom har ju inte ens slutat idrottslektionen än..
Jag lägger ifrån mej pennan och öppnar min dator och loggar in på Facebook. En ny vännerförfrågan och 3 nya händelser. Jag accepterar vännerförfrågan fast jag egentligen inte riktigt vet vem det är, det är i alla fall någon kille på skolan.
Två av händelserna är spelförfrågningar. Jag spelar inte ens något spel, det är därför jag bli så himmla störd på dom, jag måste verkligen blockera spelförfrågningar!
Den tredje händelsen är att någon kille som jag knappt känner, bara vet vem det är, och han har kommenterat min profilbild med 'Wow.. söt', jag gillar kommentaren sen klickar jag mej vidare till Isaacs profil för att skriva i hans logg.
'Tja, Blondie. Ring mej när du ser detta ;)'

Helt plötsligt hörs ett mullrande ljud från min mage och jag förstår att det är dags att ta något att äta.
Jag stänger ner datorn och går ner till köket.
Jag står länge och glor in i kylskåpet som är näst intill proppfullt, men ändå finns det inget man kan äta.
"Det finns pommes frites och köttbullar i frysen som du kan värma" Säger Tim som fortfarande sitter kvar vid köksbordet.
Jag öppnar dörren till frysen som är brevid kylskåpet och hittar snabbt det jag söker.
Jag värmer det i mikron och sen går jag ut i vardagsrummet och sätter mej framför tven och äter.

"Liz, hallå vakna!" Hör jag en välbekant röst säga samtidigt som personen knuffar lite lätt på mej.
Jag öppnar trött ögonen och är tvungen att kisa av det plötsliga ljuset.
"Hur kom du in?" Undrar jag och kollar upp på Isaac.
"Tim släppte in mej" Svarar han. "Det är ju bra att du svara när jag ringer också"
"Just det, förlåt men jag somnade"
"Jo, jag märkte det. Vad var det du ville föresten?"
"Kan jag få rita av dej?"
Han lyfter på ögonbrynet och kollar på mej under sin lugg.
"Igen? Du ritar ju av mej hela tiden!"
"Vadå hela tiden?" Undrar jag. "Det var ju jätte länge sedan, sen sist"
Jag tycker det är kul att rita av Isaac för han har så speciella drag som ofta är svårt att få till, jag har aldrig lyckats att få till det helt perfekt. Enligt mej själv då. Dom anndra ser ju inte felen som jag ser.