love is always love - Del 11
Men helt plötsligt skakar bilen till och jag känner att jag rycks frammåt, fast säkerhetsbältet tar emot.
Sen blir allt svart...
Jag vaknar upp hemma i min säng, och stirrar upp i taket.
Allt var bara en dröm ändå..
Jag visste väll att det var för bra för att vara sant, jag och Justin? Aa sure...
Jag drömmde att jag flytta till Atlanta och att jag träffa Justin Bieber, han tog med mej till ett nöjesfält och det hände massa saker.
Jag kollar mej runt i rummet, när jag rör på huvudet gör det väldigt ont.
Jag inser att jag inte alls är hemma.. jag är på ett sjukhus eller något?
Det är ingen mer än jag i rummet, men jag är verkligen på ett sjukhus.
Vad gör jag här? Vad har hänt?
Jag sätter mej sagta upp i sängen, jag känner att jag har som ett tryck över bröstet. Och det känns som om mitt huvud ska sprängas.
"Åh du har vaknat! Hur känner du dej?" Undrar en tjej i vit rock på engelska, anntagligen någon som jobbar här.
"Eh.. jag.. vet inte.." Viskar jag fram, det känns som om jag knappt kan prata. "Jag har ont i huvudet"
Då går det upp för mej att jag har flyttat till Atlanta och jag har träffat Justin, allt är inte bara en dröm ändå!
"Okej. Du kan säkert få åka hem imorgon" Säger kvinnan och ler mot mej.
"Mamma! Vart är mamma?!" Undrar jag nästan hysteriskt. Jag fick nyss en flashbak av vad som hände, vi krockade!
"Det är okej, hon mår bra. Det var du som tog mest skada" Säger kvinnan och försöker lugna ner mej. "Vill du träffa henne?"
Jag nickar och hon försvinner ut.
Efter en stund kommer hon tillbaka med mamma, hon går ut och lämnar oss ifred.
"Hej, hur mår du gumman?" Undrar hon lugnt och sätter sig på sängkanten.
"Jag har ont i huvudet, men annars bra tror jag" Svarar jag.
Vi sitter och pratar en stund, och hon berättar att vi krockade.
Det ända jag kommer ihåg är att vi satt och sjöng i bilen, sen skaka den till och allt blev svart.
Jag somnar i mammas knä och när jag vaknar upp igen är ingen där.
Jag vrider på huvudet för att kolla på klockan. Den är halv elva på morgonen.
Har jag sovit så länge? Idag ska jag i alla fall få åka hem.
Jag undrar om Justin vet något om detta...
Jag saknar honom faktiskt.
Farmåt dagen åker jag och mamma hem, jag har fortfarande huvudvärk, men jag har fått några tabbletter jag ska ta.
Jag får heller inte anstränga mej för mycket nu dom senaste veckorna.
När vi kommer innanför dörren får både jag och mamma varsin bamsekram av pappa och han berättar hur orolig han har varit.
"Justin har ringt flera gånger, han verkar orolig. Kanske bäst att du ringer upp honom?" Säger pappa.
Jag springer dirket upp på mitt rum och slår nummret till Justin. Han svarar efter första singnalen.
"Hej, hur mår du?"
"Hej, bra, har ont i huvudet bara." Svarar jag.
"Vad glad jag blir att höra det. Du vet inte hur orolig jag var" Säger Justin med en lättsam ton.
Vi pratar en stund och bestämmer att vi ska ses i övermorgon.
Hela nästa dag sover jag mest. Huvudvärken finns fortfarande där. Men det är inte det som är värst, det värsta är att jag är så otroligt trött hela tiden.
Jag sover bort hela dagen, imorgon åker mamma och pappa till jobbet så Justin blir någonslags 'barnvakt' åt mej.
När jag vaknar nästa morgon har mamma och pappa redan åkt. Och jag känner mej mycket bättre, jag känner mej faktiskt ganska pigg och jag ser framemot att träffa Justin igen.
Jag tar inte på mej något speciellt, jeans och en tröja. Vi ska ju ända inte göra något speciellt.
När jag släpper in Justin får jag världens kram av honom och en puss på kinden.
När vi kommer in mitt rum kollar han sig omkring, han har ju aldrig varit hemma hos mej förut.
"Vem är denna sexiga killen?" Säger han och ställer sig framför min vägg som är ful med posters på honom
Jag knuffar han retsamt i sidan med min armbåge.
"Jag är faktiskt fortfarande en Belieber" Säger jag och ler.
Då tar han mej runt midjan och drar mej intill sig och kysser mej romantiskt.
"Jag älskar dej" Säger han sedan och kollar mej djupt i ögonen.
Vi sitter en stund och lyssnar på musik och pratar på mitt rum.
"Kan vi inte gå ut och ta en promenad?" Undrar jag helt plötsligt.
Jag fick bara en sån lust att komma ut och få lite frisk luft och röra lite granna på mej.
Justin tvekar en stund..
"Är du säker på att du mår tillräckligt bra för det?" Undrar han.
"Ja" Svarar jag. Han är så omtänksam men jag vill verkligen ut.
"Klarar du av alla fans då?"
"Ja, Justin det är lungt!"
Tillslut får jag med honom ut.
Vi går genom en park. Det är riktigt varmt ute, en perfekt sommardag för att ligga på stranden. Det är nog därför det inte är så mycket folk här.
Vi går där hand i hand och småpratar om lite allt möjligt.
Vi möter faktiskt inte på några fans alls, det är ganska skönt ändå.
"Ja! Kan vi inte ha picknick?" Undrar Justin när vi är på väg hem till mej igen.
"Jo, men vart då?" Säger jag precis när vi svänger in på mitt kvarter.
"Bara i trädgården eller nåt" Svarar han.
Då ser jag två stycken lite längre fram på gatan som jag känner igen. När vi kommer närmare ser jag att det är Emma och Ricki.
"Känner du dom?" Frågar Justin när jag börjar vinka åt dom.
"Ja" Svarar jag och ler.
Dom vinkar tillbaka, och sen verkar dom få syn på Justin för jag ser hur dom blir alldeles spralliga.
"Hej, Jennie. Jag hörde om olyckan" Säger Emma och ger mej en kram. "Tur att det gick bra"
Ricki kramar mej också, sen står dom båda två och sneglar på Justin.
"Åh, detta är Justin." Säger jag och pekar på honom.
"Hej tjejer" Hälsar han och dom blir alldeles fnittriga. "Vad heter ni då?"
"Ricki" Säger Ricki och hennes blå ögon blixtrar till.
"Emma" Säger Emma och ler lite blygt.
"Men vi måste gå nu" Säger jag och börjar dra lite i Justin. "Vi ses någon annan gång."
Vi går i väg, och jag hör hur hyper dom är 'Omg det var Justin Bieber' 'omg, omg!'
Både jag och Justin börjar skratta lite tyst.
Direkt när vi kommer innan för dörren börjar vi 'packa' för våran lilla picknick som ska hålla hus i min trädgård på baksidan.
"Vad är mer romantiskt än jordgubbar?" Frågar jag och tar ut en jordgubbskartong ur kylskåpet.
Vi packar ner lite annat smått och gott i en korg också.
"Filt. Vi måste ha en filt." Säger Justin och kollar sig omkring. "Det blir ingen riktigt picknick utan en filt"
Jag tar fram en filt och sen går vi ut i trädgården och breder ut filten på gräsmattan och sätter oss ner.
"Justin, vad har du tagit med? En sax?" Säger jag och håller upp en blå sax och skrattar.
"Det var inte jag" Säger han och kollar undrande på saxen.
Jag flinar och lägger undan den igen.
Justin tar fram vindruvor ur korgen.
"Fånga" Säger han och håller upp en vindruva. Jag fångar den och håller nästan på att sätta i halsen.
"Okej, nu är det din tur Bieber" Säger jag och flinar. Jag tar upp två vindruvor men visar bara en för honom.
Jag kastar och han försöker fånga, men båda två studdsar på hans överläpp.
"Haha du fångade inte en ända" Säger jag och skrattar. "Du är kass"
"Men du fuskade ju" Säger han och skrattar.
"Nehedå, det kallas att vara smart"
Vi sitter och äter och flummar länge. Det slutar med att det som är kvar av vindruvorna åker ut på marken och vi skrattar som bara den.
Justin spottar vindruvskärnor på mej och då känner jag att jag behöver en liten hämd..
"Kom, vi går och äter vinbär" Föreslår jag och pekar på vinbärsbuskarna som är lite längre bort.
Vi går dit och när Justin inte ser proppar jag hela munnen full med vinbär, utan att tugga på dom. Sen knackar jag honom på axeln för att han ska kolla på mej och spottar sedan alla rakt i annsiktet på honom.
"Hämden är ljuv" Säger jag och försöker mej på att skratta sådär onskefullt.
Då börjar han jaga mej över hela gräsmattan, jag skrattar när jag springer.
Jag springer upp för en sten trappa som vi har i trädgården.
Justin är fortfarande efter mej. Men någonstans i mitten av trappan rammlar jag, jag liksom snubblar på mina egna fötter. Så typiskt mej, jag är alltid så jävla klumpig.
Jag slår huvudet i trappan och det sista jag hör är att Justin skriker mitt namn.
Sen blir allt svart, precis som när jag var med om bilolyckan..
Vad tror ni kommer hända?
Jag kan ju säga att det är nu allt kommer hända, så hål utkik efter nästa del. :)
KOMMENTERA! :D
Blir nog ingen del imorgon, tror inte jag hinner.
Jag ska försöka att få upp en del imorgon, för eran skull.
PeaceN'Love
Love is always love - Del 10
Varje sekund jag inte är med honom, saknar jag honom.
Och när jag är med honom är livet bäst! Jag kan verkligen vara mej själv med honom.
Vad är detta, är jag kär? Jag har aldrig kännt så här förut..
Precis när jag tänker hoppa i säng ringer min mobil. Jag kollar på displayen och ser att det är Justin.
"Hej, snygging" Svarar jag.
"Hej sötnos. Hur mår du?"
"Haha jag mår bra. Varför undrar du det?"
"Kan inte sova om jag inte får veta att du mår bra" Säger han
"Okej" Säger jag och skrattar. "Hur mår du själv då?"
"Super! Och du föresten, i övermorgon kommer mina kompisar från kanada" Säger han glatt.
"Okej, vad kul! Vilka är det? Är det Chaz, Ryan och Christian eller?"
"Japp" Svarar han. "Och dom har faktiskt hört talas om dej.. och dom vill träffa dej, så om du vill får du gärna vara med"
"Haha, vad har du sagt om mej?" Undrar jag.
"Nja.. inte så mycket. Bara typ att jag har hittat en grymt snygg tjej. Dom blev avundsjuka ska du veta" Svarar Justin och skrattar.
"Haha. Jag är gärna med. Men godnatt Justin, jag ska gå och lägga mej nu"
"Bra. Godnatt sov gott"
Jag är så trött så jag somnar direkt.
Nästa morgon när jag vaknar hör jag att regnet smattrar på taket. Första gången på länge som det regnar!
Mamma och pappa är redan på jobbet så då passar jag på att spela hög musik.
Idag kommer inte Justin och hämtar mej utan jag får ta bussen.
Första gången jag åker buss här i Atlanta, men det går bra. Det är inte mycket folk alls på bussen, bara jag och ungefär fem stycken till.
Den sista biten får jag gå hem till Justin, men det är inte så långt, regnet har börjat avta och numera duggar det bara lite smått.
Jag knackar på dörren och det är Pattie som öppnar.
"Hej!" Hälsar hon glatt och släpper in mej.
"Hej" Svarar jag och i samma sekund kommer Justin, lika snygg som vanligt. Han har jeans och en svart hoddie på sig som det står 'Estovar' på. Dom anndra verkar inte ha kommit än.
"Så det blir du och killarna idag då" Säger Pattie. "Säg till mej om dom blir för jobbiga bara" Säger hon sedan och blinkar lite med ena ögat mot mej.
"Haha det ska nog gå bra!" Säger jag.
Jag och Justin går upp till hans rum och då passar jag på att ge tillbaka hans kläder.
Vi sätter oss i Justins säng som är ganska stor, större än min i varje fall.
"Du vet inte hur glad jag är över att jag träffa dej" Säger Justin helt plötsligt.
"Nej, jag är nog gladare än dej. Det här är som en dröm för mej"
"Om inte du hade tappat din mobil på konserten hade du nog aldrig suttit här idag" Säger han och ler.
"Då kanske det hade varit någon annan..?"
"Nja.. jag har svårt att tro det." Säger han och flinar. "Jag vill att du ska veta att jag gillar dej, mycket. Mer än du tror, jag tror jag aldrig någonsin känt så här för någon förut"
"Justin, du får mej att känna mej så speciell, som om jag är perfekt typ" Säger jag ler lite.
"Ingen är perfekt, men för mej är du"
När han säger det har jag bara lust att krama honom kyssa honom, han är så underbar. Jag fattar inte hur en människa kan vara så som han är.
Jag är kär! Jo jag måste vara det. Jag är kär så det bara skriker om det!
Jag lutar mej fram och kysser honom, och han besvarar kyssen. Vi är så upptagna med kyssen så vi märker inte att det kommer in någon i rummet.
"Wohoo" Hör jag någon säga. Och både jag och Justin rycker till och vänder oss mot dörren, och där står Chaz, Ryan och Christian.
"Stör vi?" Undrar Ryan och flinar.
Justin ingronerar frågan och ställer sig istället upp.
"Hej, kul att se er!" Säger han och kramar om alla på samma gång.
Jag hälsar också på alla.
"Justin, du har bra smak på tjejer" Säger Chaz och skrattar.
"Jag sa ju att hon var snygg"
Det känns nästan lite pinsamt att dom står och pratar om mej när jag står precis brevid.
Vi sitter och pratar en stund sen spelar vi lite x-box. Men jag känner att det nog inte riktigt är min grej så jag kollar mest på och hejar på Justin.
Justin är väldigt tävlingsinriktad och är hela tiden jätte peppad på att vinna.
Jag pratar mycket med Christian, han är verkligen jätterolig.
Efter ett tag tröttnar killarna på att spela x-box, så vi bestämmer oss för att göra något annat.
Jag märker verkligen att Justin har saknat dom.
Justin går runt i rummet och funderar på vad vi kan göra, jag sitter och pratar med Chaz och Christian när han helt plötsligt får fram en petflaksa.
"Jag vet, vi kör saning eller konsekvens" Säger han och håller upp flaskan. "Men allt som sägs och görs stannar i detta rummet" Tillägger han sedan.
Vi sätter oss i en ring och Justin börjar snurra flaskan. Den stannar på Christian.
"Konsekvens" Säger han efter att ha funderat en stund.
"Okej, du ska gå ner till mamma och fråga om vi kan få lite godis"
"Jag trodde det skulle vara något mycket värre" Säger Christian förvånat. "Det är bara för att inte du orkar gå ner själv, eller hur?" Säger han sedan.
"Japp och för att jag är godissugen. Men gå nu"
Han går iväg och efter en stund kommer han upp med en godis skål och Justin kastar sig direkt över den.
Christian snurrar och den här gången stannar den på mej. Jag väljer också konsekvens.
"Prata bara Svenska i en kvart" Säger han, det är ju i och för sig ganska lätt. Men det blir svårare att få dom förstå vad jag säger. Nu är det min tur att snurra flaskan också, den stannar på Justin.
Han väljer konsekvens.
"Okej, du ska stoppa in två godisar i näsan" Säger jag (På svenska) Han fattar såklart ingenting.
Jag tänker skoja lite med dom, och få dom att tro att det betyder 'du ska kyssa mej'
"Du" Säger jag och pekar på honom. "Ska stoppa in" Säger jag och plutar med läpparna. "Två godisar i näsan" Säger jag sedan och pekar på mej.
"Aha, Du ska kyssa mej" Säger han (på engelska) "Visst"
Han ler stort och börjar närma sig mej, han tar mitt huvud i sina händer och kysser mej mjukt.
"Naww, det där var gulligt" Säger Ryan med tillgjord röst.
Vi fortsätter med Sanning eller Konsekvens en stund till och vi har riktigt roligt åt mej när jag måste prata svenska. Vi äter hur mycket godis som helst och blir superflummiga. Det slutar med att vi slutar spela, och att Chaz och Ryan står och dansar någon konstig apdans.
Sen bestämmer vi oss för att kolla på en film nere i vardagsrummet. Det blir någon konstig fantasy-film.
Fantasy är kanske inte det bästa som finns då, inte enligt mej i alla fall.
Jag sitter mest och kollar på dom anndra när dom kollar. Dom verkar väldigt inne i filmen. Fast jag ser att Justin sneglar åt mitt håll då och då.
"Ja ska bara gå på toa" Säger Justin och reser sig upp, jag nickar men dom anndra verkar inte höra.
När han märker att dom inte hörde vad han sa kollar han på mej och tar sedan min hand för att dra upp mej ur soffan.
"Kom" Viskar han och vi smyger ut från rummet.
Justin fortsätter upp för trappan och vi går upp till hans rum.
"Vad gör vi här?" Undrar jag fortfarande viskandes.
"Jag vet inte. Du verkade inte så inne i filmen, och inte jag heller så.." Viskar han tillbaka.
"Haha, varför viskar vi föresten?"
"Haha jag vet inte" Säger han och harklar sig. "Kom" Säger han sedan och drar iväg med mej till hans säng.
Vi lägger oss i sängen och kollar upp i taket.
Efter en stund stätter han sig på knä över mej med ett ben på var sin sida om mej.
Han kollar länge på mej och jag känner hans varma andedräckt mot min panna.
"Jag vill bara att du ska veta att jag älskar dej"
"Jag älskar dej med" Säger jag och ler.
Han ler tillbaka och pussar mej på pannan, sen kysser han mej på munnen. På ett sätt han aldrig gjort förut, våra tungor möts och det är en underbar kännsla.
Efter en stund går vi tillbaka dom anndra verkar inte märkt att vi har varit borta.
När Justin ska sätta sig ner i soffan missar han och sätter sig rakt på golvet med en duns.
Då kan jag inte hålla mej, jag börjar gapskrattar. Chaz, Christian och Ryan kollar förvånat ner på Justin som också sitter på golvet och gapskrattar.
"Vad hände?" Undrar Ryan och skrattar lite.
"H-han rammla på golvet!" Stammar jag och skrattar så jag knappt kan anndas.
Jag skrattar så mycket så jag är tvungen att hålla mej för magen.
Då ringer min mobil. Jag kollar på displayen och ser att det är mamma. Jag försöker lugna ner mej lite innan jag svarar, men det går inte så där jättebra.
"Hej" Svarar jag och försöker hålla mej för skratt. Justin sitter fortfarande på golvet och skrattar.
"Hej, har ni kul eller?" Undrar hon. Hon hörde anntagligen Justins skratt i bakrunden.
"Haha ja" Svarar jag.
"Okej, men jag kommer och hämtar dej nu, jag är där om 30minuter"
"Mamma kommer och hämtar mej snart" Säger jag när vi har lagt på.
"Nej..!" Säger Justin med en ledsen ton.
"Men vi syns ju någon annan gång?"
"Ja, det är klart" Säger han och ställer sig upp och går mot mej. Han lägger sina händer runt min midja och jag lägger mina armar runt hans hals. Han börjar sagta dansa runt med mej till eftertextmusiken från filmen.
Han kollar hela tiden in i mina ögon och som vanligt håller jag på att smälta.
Det är Pattie som öppnar när mamma ringer på dörren. Dom pratar en stund sen åker vi.
Mamma verkar på bra humör och en gammal ABBA skiva spelas högt ur högtlarna och hon sjunger med.
Sen börjar jag också sjunga med och stämmningen i bilen är på topp.
Men helt plötsligt skakar bilen till och jag känner att jag rycks frammåt, fast säkerhetsbältet tar emot.
Sen blir allt svart...
KOMMENTERA! :D
Btw, från och med del 11 som kommer imorgon, kommer jag ha bilder med. Precis som några av er ville :)
PeaceN'Love
Love is always love - Del 9
Vi gör oss iordningen och sen går vi och lägger oss.
Justin somnar före mej för jag hör hur han snarkar. Men efter en stund somnar även jag...
Jag sover riktigt gott den natten. Men det är nog inte så konstigt, jag sover ju brevid Justin!
Jag kan fortfarande inte riktigt tro på att allt detta verkligen har hänt mej. Det är för bra för att vara sant.
Men om det är en dröm.. hoppas jag att jag aldrig vaknar upp.
"Jennie! Jennie!" Hör jag Justin väsa i mitt öra.
Jag vänder mej trött emot honom och öppnar ögonen, han ler mot mej.
"Vad drömmde du egentligen?" Undrar han.
"Jag vet inte, jag kommer inte ihåg.." Säger jag trött.
"Jag slår vad om att det var om mej" Säger han och flinar. "Vet du att du pratar i sömnen?"
"Nej, vad sa jag?" Undrar jag och gnuggar mej i ögonen.
"Åh Justin, Justin!" Härmar han och skrattar.
Jag börjar också skratta men sen blir jag fult seriös.
"Nej, men seriöst jag sa väll inte så?"
Då börjar Justin skratta ännu mer. Jag slår retsamt till honom på armen.
"Haha det gick inte att höra vad du sa"
Jag pustar lättsamt ut. Vilken tur! Tänk vad pinsamt det hade vart om jag verkligen sa så.
Runt ett tiden checkar vi ut fråm hotellet och börjar våran resa hemmåt.
Vi stannar på Drive in på Mc'Donalds och vi får maten gratis när hon som tar emot vår beställning ser att det är Justin Bieber.
Jag och Justin sitter i baksättet och snackar om allt kul vi gjorde igår, när Kenny helt plötsligt tvärbromsar.
"Helvete, jävla idiot!" Hör jag honom svära tyst.
"Vad hände?" Undrar Justin och lutar sig frammåt.
"Idioten körde mot rött, vi kunnde krockat!" Svarar Kenny chockat.
Vi tänker inte mer på det utan fortsätter köra hemmåt.
Men utan att säga något märker jag att samma bil har följt efter oss i mer än en timme nu. Men i och för sig kanske inte det är så konstigt, den kanske bara ska åt samma hål som oss.
Men jag får en obehags kännsla ändå. Tillslut kan jag inte hålla inne det mer.
"Har inte den bilen varit efter oss ganska länge?"
Justin kollar bak i fönstret och jag ser att Kenny kollar bak i backspegeln.
Justin vänder förvånnat sig om igen.
"Han tog kort på mej när jag kollade ut"
"Det är samma bil som körde mot rött" Säger Kenny "Det är nog en paparzzi, kolla inte ut något mer"
Jag ser att Kenny hela tiden kollar oroligt ut i bakspegeln. Det är något mer.. något som han inte talar om för mej och Justin.
"Ska vi inte göra något åt den?" Undrar Justin
"Vi är snart hemma, privat mark du vet"
"Jo jag vet, men dom lyckades ju ta kort på mej och Jennie sist gång"
Det svarar inte Kenny på.
Jag och Justin sitter och flummar när vi svänger in på hans garageupfart, bilen är borta.
Kenny går in i huset och Justin går ut ur bilen och ställer sig utanför och dansar en väldigt oseriös dans för mej, jag skrattar så jag knappt får någon luft.
Han kollar över taket på bilen och jag ser att han får syn på något, hans annsiktsuttryck ändras snabbt.
"Hahaha Justin vad är det?" Frågar jag och börjar gå ut från bilen.
"Nej!" Skriker han och springer mot mej, han stänger bil dörren och brottar typ ner mej. "Var är Kenny?" viskar han pannikslaget, han ligger fortfarande halft på mej
"Han gick in. Vad är det?"
"Fan.. dom får inte vara här"
"VA? Vilka?!" Undrar jag utan att fatta någonting alls. Men sen går det upp för mej att det säkert är Paparazzin där ute. Och jag hade rätt.
"Paparazzin! Många!" Säger han. "Minst 10 stycken"
"Justin, rutorna är tonade, dom ser inte in. Så du kan nog gå upp från mej nu. Jag kan inte anndas.."
"Haha oj, men jag kanske vill ligga här..?" Säger han och blinkar lite med ena ögat, men sen går han upp från mej i alla fall. Jag reser mej också upp och ser att det står paparazzin överallt runt bilen och bara väntar på att något ska hända, så dom kan ta kort och sprida ut sina jävla lögner. Folk gör visst allt för pengar!
Justin duckar igen eftersom vindrutan och fönstrerna i framsätet inte är tonade.
Vi sätter oss på golvet för att inte synas.
"Fan, min mobil är i påsen som Kenny bar in" Säger Justin och suckar.
"Du kan få låna min" Säger jag och börjar gräva i min väska. Jag får fram mobilen och ger den till Justin.
"Toppen! Ditt batteri är slut" Säger han och räker över min mobil till mej igen.
Vi sitter bara tysta en stund där på golvet och tänker på vad vi ska göra, dom borde ju ge upp så småning om.
Dom har säkert redan fått bilder på när Justin dansa sin lilla dans.
"Om det är någon jag vill gömma mej med för massa paparazzin i en bil, så är det med dej." Säger han och ler mot mej. Jag känner att hans hand nere på golvet letar efter min.
Vi sitter en stund och håller varandra i handen.
Det känns faktiskt inte så farligt att vi är omringade av massa paparazzin längre..
Att vara med Justin är ju det ända jag vill, han får mej att känna mej speciell. Han får mej att smälta tottalt med allt han säger och gör.
"Tror du dom ger upp snart?" Undrar jag viskande.
Justin kollar på mej och ler lite och rycker på axlarna.
"Kolla" Säger han och sträcker sig över mej för att ta min väska som ligger i sätet ovanför mej. Men istället för att ta den bakom ryggen på mej, väljer han att sträcka sig över mej och ta tag i den. Han stannar lutande över mej. När han håller väskan i ena handen, kollar han på mej med den där blicken som han gjorde i det där spegelhuset på nöjesfältet.
Sagta närmare sig våra läppar varandra, och den här gången vänder jag inte bort huvudet.
Jag låter han kyssa mej. Det kittlas i min mage när våra läppar möts och fjärilarna i magen blir som galna.
Kyssen varar i ungefär 10sekunder, sen går hans huvud sagta ifrån mitt och han biter sig i lite i läppen och ler.
Han sjunker ner på sin plats igen, och ingen av oss säger ett ljud.
Jag kan inte fatta! Justin kysste mej nyss!
"Nyp mej.." Tänker jag högt, jag måste drömma.
Justin skrattar åt mej och tänker precis nypa mej i armen..
"Nej! Om det är en dröm vill jag helst inte vakna" Säger jag och skrattar.
Jag vet inte hur länge till vi sitter där i bilen, men efter en stund vågar Justin resa sig upp och kolla.
"Dom är borta" Säger han lättat.
Vi går ut ur bilen och in i huset. Påväg in i vardagsrummet möter vi Kenny.
"Vart är du egentligen när man behöver dej?" Undrar Justin.
"Vadå? Vad menar du?"
"Det var minst 10 paparazzin där ute! Vi var tvungna att gömma oss i bilen." Berättar han. "Fast det gjorde inte så mycket" Säger han sedan så tyst så bara jag hör.
Kenny går iväg för att ringa någon. Om dom skulle komma igen skulle han ju inte klara att få bort dom helt ensam.
Farmåt kvällen åker jag hem.
Dom här två dagarna med Justin har varit helt fantastiska! Jag kan lungt säga att det är bland dom högst upp på min topp tio lista, om jag nu skulle ha någon.
Jag berättar för mamma och pappa om dagen, dom verkar ganska nyfikna. När jag berättar att vi blev förföljda och att vi var tvungna att gömma oss i bilen för paparazzin blir mamma rätt så orolig.
"Jag som trodde det var säkert att vara hemma hos Justin" Säger hon.
"Det trode jag med, men dom ska få bort dom. Dom får ju inte vara där egentligen. Typ anmäla dom eller något" Förklarar jag för henne för att göra henne mindre orolig.
Jag går upp på mitt rum och sätter mej framför datorn och loggar in på Twitter.
Jag kollar lite på dom senaste Tweeten och upptäcker även att jag har hur många nya followers som helst!
Justins senaste Tweet är:
'Har haft två helt underbara dagar! Tack!!'
Jag loggar ut igen och börjar surfa runt lite på internet.
Då märker jag att bilder från när jag och Justin var på nöjesfältet har kommit upp, hur många som helst!
När vi spelar på hjul, när vi åker karruseler, när vi äter, när vi bara går, när Justin vinner den där stora Nallen till mej, ja, det finns hur mycket bilder som helst!
Nallen har jag bestämt mej för att ha i sängen när jag sover, då kommer jag sova som en stock varje natt.
Då kommer jag på att jag glömde lämna tillbaks Justins kläder som nu är rentvättade. Jaja, han kan ju få dom någon annan gång.
Bilderna från idag har inte kommit upp i alla fall. Men dom kommer ju säkert komma upp så småning om..
Jag börjar skratta när jag tänker på Justins grymt snygga dans, och sen bara hur han kastar sig in i bilen.
Och hur han sträcker sig över mej och kysser mej..
Jag blir alldeles varm när jag tänker på det.
Jag kommer på mej själv flera gånger med att sitta och dagdrömma om Justin, han är verkligen den ända jag tänker på.
Varje sekund jag inte är med honom, saknar jag honom.
Och när jag är med honom är livet bäst! Jag kan verkligen vara mej själv med honom.
Vad är detta, är jag kär? Jag har aldrig kännt så här förut..
Det tog skit lång tid att få ihop den här delen och den blev ändå inte så lång. Hoppas att det duger. :)
Kan jag få mer än 10 kommentarer på denna delen? :) Skulle vara jätte kul!
Kom igen nu :D
PeaceN'Love
Love is always love - Del 7
Jag berättar om bilden där det såg ut som vi kysstes.
"Men det gjorde vi ju?" Säger Justin.
"Nej..?" Säger jag lite osäkert.
"Då var det väll bara i mina drömmar då" Säger han då och jag hör på honom att han bara skojar lite med mej.
Både jag och Justin börjar skratta...
"Förlåt för att jag väckte dej, men jag blev bara så chockad när jag såg bilderna" Säger jag sedan.
"Det är lungt, jag skulle ändå snart upp."
"Okej, vad ska du göra?" Undrar jag.
"Ska på en intervju för.. hm.. " Han tänker efter en stund. "Jag kommer inte ens ihåg vad det var för intervju" Säger han och skrattar.
Vi pratar tills Justin måste gå. Då går jag ner och äter frukost, jag sätter mej ute på altanen och äter, eftersom det är så fint väder. Mamma kommer ut och sätter sig med mej.
"Godmorgon"
"Godmorgon" Svarar jag.
Mamma börjar bläddra i tidningen och dricka av sitt te.
Jag ser att hon läser med en konstig min i annsiktet.
"Jennie, vad är det här?" Frågar hon och visar mej en artikel i tidningen. Det första jag lägger märke till är bilden i artikeln. Det är bilden på mej och Justin när det ser ut som han kysser mej. Som rubrik står det 'Justin Bieber dejtar ett fan, 15åriga Jennie'
Jag förstår inte hur dom kan få reda på allt så snabbt!
"Du tycker inte att detta går lite för snabbt?" Frågar hon strängt.
Jag kan inte fatta att min egna mamma går på detta!
"Han kysste mej inte! Det ser bara ut så på bilden" Svarar jag. "Vi är bara vänner, du måste tro mej" Jag vet att mamma inte skulle gilla att jag blev tillsammans med någon som Justin. Alltså inte så att hon inte gillar Justin, för det tror jag att hon gör, det är mer med det att han är känd.
"Okej.." Säger hon lite osäkert. "Tidningen verkar i alla fall ha förutsatta meningar. Det står: 'Paret'"
"Mm.. jag vet" Svarar jag och tar en tugga från min macka.
"Exakt vad gjorde ni igår?"
Jag berättar allt vi gjorde för henne, jag berättar om den fina luchen som vi åt, vattenkriget och allt.
Hon lyssnar och nickar emellan åt.
"Gumman jag vill inte att det ska hända dej något. Du vet, Justin är ju känd han har jätte många tjejer runt sig hela tiden"
"Men vi dejtar bara! Mer än så är det inte!" Säger jag irriterat.
"Så ni dejtar?! Du sa ju när pappa fråga att det inte var en dejt"
"Ja, men sen sa Justin att det var det, och då kan ju inte jag bara säga nej, bara för jag råka säga till pappa att det nog inte var det."
Mamma mummlar något och sen fortsätter hon läsa tidningen.
Jag går in och ställer mitt glas i diskmaskinen. Sen när jag har gjort mej iordning bestämer jag mej för att ta en promenad. Kanske hitta nya vänner eller något.
Jag går mellan villaområden jag aldrig gått vid förut, sen går jag till stranden. Det är folk överallt, barn som leker, folk som solar och badar.
Jag tar av mej skorna och borrar ner fötterna i den sköna sanden. Jag går ner till vattnet för att känna om det är varmt, det är ungefär samma tempratur som när jag badade sist gång om inte lite varmare.
Jag går så långt ut som det går innan det nuddar mina shorts.
Tänk vad lätt det var att hitta nya vänner när man var liten, det var bara att fråga 'Ska vi leka?' och sen var men bästa kompisar. Nu är det svårare, mycket svårare. Hur gör man?
Ska man gå fram till någon man tycker ser trevlig ut och fråga om den vill bli ens kompis. Nej, det är ju bara pinsamt.
Min ända vän här är Justin. Haha det låter konstigt, men det är ju så. Jag har ingen annan vän än honom här.
Jag går ut ur vattnet och går till en kiosk lite längre bort för att köpa en glass. Jag sätter mej på en bänk för att äta den.
När jag nästan är klar ser jag att det kommer en vollyboll rullande emot mej. Jag kollar mej omkring för att se vart den kom ifrån. Då ser jag en tjej som ser ut att vara i min ålder komma springande emot mej.
Jag tar upp bollen och ger den till tjejen.
"Tack" Säger hon snällt och slänger med sitt blonda hår.
"Varsågod" Svarar jag och ler.
Hon står tyst en stund sen frågar hon:
"Du är ny här va?"
"Ja.. hur visste du det?" Undrar jag fundersamt.
"Jag bor tre hus ifrån dej" Säger hon och ler lite.
När hon säger det kommer jag faktiskt på att jag känner igen henne, jag har säkert sett henne någon gång förut.
"Vad heter du?" Frågar jag
"Emma. Du då?" Svarar hon.
"Jennie."
"Okej. Vill du vara med mej och mina två kompisar att spela vollyboll? Vi är ojämmna så vi behöver en spelare till." Säger hon och pekar på två tjejer som står en bit bort och kollar på oss.
Jag tvekar inte en sekund utan säger ja direkt. Det kanske inte är så svårt att skaffa nya kompisar ändå.
"Det här är Isabella" Säger Emma och pekar på tjejen med långt mörkt nästan svart hår uppsatt i en hästsvans på huvudet. "Och det här är Ricki" Säger hon och pekar på den anndra tjejen, hon har blånt hår och alldeles klarblåa ögon. Jag hälsar på dom båda, dom verkar också trevliga.
"Du kan vara i samma lag som mej om du vill" Säger Emma.
Vi går och ställer oss på våra platser och börjar spela, det går riktigt bra för mej och Emma och det slutar med att vi vinner. Jag har riktigt roligt med dom.
"Vilken skola går ni på?" Undrar jag när vi går längs stranden.
"Den mitt inne i stan" Svarar Isabella.
"Jag ska börja i den efter sommarlovet" Säger jag och ler stort. Det känns skönt att jag nu i alla fall känner några från skolan.
"Vad kul!" Utbrister Ricki. "Hoppas du börjar i samma klass som oss då"
Det hoppas jag med att jag gör.
Vi går förbi kiosken som jag köpte min glass i. Och helt plötsligt stannar Emma framför en löpsedel som sitter på väggen.
"Justin Bieber dejtar ett fan" Läser hon högt från sedeln.
"Åh, vad heter hon?" Undrar Ricki. Och både hon och Isabella knör sig fram för att se.
"Man måste köpa tidningen för att se vad som står" Säger Isabella och suckar. "Men det är en bild" Hon pekar på bilden. "Det ser ju ut som om dom kysser varandra!"
Jag bara står bakom dom och vet inte riktigt vad jag ska göra eller säga.
"Det är jag" Säger jag utan att tänka efter. Hur dum får man bli?! Det kommer dom ju aldrig tro på.
Alla tre vänder sig om och stirrar häpet på mej.
"Haha ajo. Dom flesta tjejer önskar nog att det var dom" Säger Emma.
"Det ser faktiskt lite ut som dej.." Säger Ricki och kollar på bilden ännu en gång.
Ska jag berätta eller bara låta det vara och låta dom tro att jag bara skojade?
"Nej men seriöst det är jag"
Emma kolla konstigt på mej och höjer på ena ögonbrynet.
"Om ni inte tror mej. Köp tidningen!"
"Nej vi tänker inte köpa tidningen bara för att du ljuger om att det är du på bilden. Seriöst vi pallar inte att du står och ljuger för oss!" Säger Emma irriterat.
Toppen! Jag har redan blivit osams med mina ända vänner på grund av en bild! Varför skulle jag vara så dum?!
Jag vänder på klacken och går ifrån dom. Dom bara står och stirrar på mej.
Jag kan riktigt höra i mitt innre hur dom snackar skit om mej, 'Shit, trodde hon verkliken att det var hon på bilden, eller drev hon bara?', 'Hon var konstig' osv.
Jag skyndar mej hem. Mamma och pappa verkar inte vara hemma, vilken tur! Då slipper jag frågor från dom.
Jag lägger mej ner i sängen och kollar upp i taket. Varför ska jag alltid vara så otroligt korkad, jag hittar precis tre tjejer som verkar hur bra som helst, och sen säger jag att det är mej Justin Bieber dejtar. Hur dumt låter inte det?
Om någon sa så till mej skulle ju inte jag tro på den personen. Inte i första taget i alla fall.
Jag måste somnat för jag rycker till av att min mobil ringer. Jag kollar på displayen och ser att det är Justin.
"Hej" Svarar jag
"Hej, Jennie" Säger Justin. "Jag är klar med intervjuen nu. Du kan nog gissa vad hälften av frågorna var om.."
"Haha, ja"
"Vad har du gjort idag då?" Undrar han sedan.
"Inget typ" Svarar jag, jag orkar inte berätta om händelsen på stranden. "Justin, varför ringde du egentligen?" Frågar jag och kan inte låta bli att le lite.
"Vet inte, ville bara prata lite."
"Okej, något speciellt?" Undrar jag.
Justin skrattar till lite.
"Nej, bara prata, du vet om ingenting"
Vi pratar en stund och det är alltid lika roligt, tills jag märker att mamma står i dörröppningen till mitt rum och glor på mej.
"Ehm.. Justin jag måste nog gå nu" Säger jag.
När jag lagt på kommer hon in och sätter sig brevid mej i min säng.
Hon har ett litet leénde i annsiktet.
"Var det Justin?" Undrar hon.
"Ja" Svarar jag och undrar vad det egentligen är hon vill.
Hon suckar lite och öppnar munnen för att säga något men precis då ringer det på dörren där nere.
"Jag kan gå och öppna" Säger jag och springer ner för trappan.
Jag öppnar dörren och där står Emma.
"Hej. Ehm.. du.. förlåt"
Jag kollar frågande på henne.
"Förlåt för att vi inte trodde på dej. Men det slutade med att vi köpte tidningen i alla fall, Ricki kunde inte släppa att det faktiskt såg ut som dej" Säger hon och ler lite blygt mot mej. "Vi såg ditt namn i tidningen och det fanns fler bilder.. snälla förlåt..."
Tack till alla som kommenterar, det är jättekul att ni gillar novellen! ♥
Fortsätt KOMMENTERA! :D
PeaceN'Love
Love is always love - Del 6
"Justin, det var någon som ringde mej och typ ställde massa frågor om hur jag känner dej och om vi dejtar eller om vi är tillsammans." Säger jag förvånat.
Justins annsiktsuttryck förändras från glad till typ arg.
"Fan.." Hör jag honom säga lågt och kolla ner i golvet...
"Vad är det? Vet du vem det är? Frågar jag och försöker få ögonkontakt med honom.
"Nej, men allt är mitt fel. Det var säkert en reporeter som ringde. Och nu kommer det komma ut massa ryckten." Säger han och suckar och kollar upp på mej. På ett sätt kan jag förstå honom, det måste nog vara jobbigt att det går massa ryckten om en hela tiden.
"Men hur fick hon mitt nummer?"
"Jag vet inte, sånt går ju att kolla upp."
Men jag fattar fortfarande inte. Hur kan dom veta mitt namn och sånt? Hur kan någon ha sätt oss, vi har ju knappt varit ute.
"Jaja, men nu skiter vi i det. Det får bli som det blir. Nu ska vi göra något kul!" Säger han rycker upp sig en aning.
"Vadå?" Undrar jag
"Ehm... kom! Vi kan gå ut på baksidan" Säger han och reser sig upp.
Solen håller på och gå ner så himlen skiftar i rosa, det är väldigt vackert.
Justin säger åt mej att vänta lite, så jag sätter mej på altanen och väntar. Jag sitter och kollar upp mot himmlen när jag känner något blött träffa mej rakt i ryggen.
Jag vänder mej om och där står Justin med en vattenslang och sprutar på mej.
"AAAH! Justin det där är inte snällt!" Skriker jag, men han bara skrattar.
Han springer ut med slangen på gräsmattan. Vid det här laget är jag nästan helt genomblöt, tur att jag lämna min mobil inne.
Då kommer jag på värsta bra idén. Jag tar slangen och håller ihop den så att inget vatten kan komma fram.
"Så får du inte göra! Det är fusk!" Ropar Justin.
När jag märker att han håller den riktad mot sig själv släpper jag taget om slangen så att allt vatten sprutar på honom. Jag skrattar som bara den, vilken min han gjorde när han fick allt vatten på sig.
Då kommer Justin emot mej med ett flin i annsiktet, jag backar hela tiden bakåt för att inte bli träffad av strålen.
Tillslut tar det stopp. Jag står nu mot husets vägg.
"Nej, nej, nej Justin! Du får inte spruta mer nu." Säger jag. Men det struntar han såklart i.
Jag får tag i hans handles och lyckas rikta strålen mot honom istället.
Vi står och fightas en stund och tillslut lyckas jag ta slangen ifrån honom också.
Då ser han ut som ett litet barn som nyss tappat sin glass.
Jag skrattar åt honom och sprutar ner honom med vatten.
Han trycker in mej mot väggen och försöker ta slangen ifrån mej. Båda två skrattar så vi håller på att dö.
Då tappar jag den och den rammlar på marken, men varken jag eller Justin tar upp den vi bara låter den spruta rakt upp så det regnar ner vatten på oss.
Jag kollar på Justin och hans kläder är alldeles genom blöta så dom liksom smiter åt på hans kropp, och gud så snygg han är. Hans hår är blött och det droppar från det.
Jag märker att även han kollar på mej, då upptäcker jag att min tunnika som är alldels genomvåt sitter som fastklistrad på min kropp och min bh lyser igenom.
"Justin sluta kolla" Säger jag och skrattar.
"Jag gör inte det" Svarar han och koller upp på mitt annsikte igen. Och då ser jag att han rodnar lite!
"HA! Jag sa ju att jag kunde få dej att rodna!" Säger jag stolt.
"Jag rodnade inte.." Säger Justin och försöker se oskyldig ut.
"Haha, försök inte. Jag så dej allt"
"Haha okej då" Erkänner han tillslut.
Vi går in och Justin springer upp för att hämta torra kläder till oss.
Jag får låna ett par shorts och en T-Shirt med något tryck på.
"Toan ligger anndra till höger" Säger han och kastar kläderna till mej.
Jag går till toan och byter om, och när jag ändå är på en toalett passar jag på att kissa också. När jag tvättar händerna och kollar upp i spegeln som hänger ovanför handfatet ser jag att mitt hår ligger alldeles huller om buller. Jag försöker fixa till det så gott det går innan jag går ut igen.
När jag kommer ut sittar han i soffan med fötterna på bordet och fjärrkontrollen till tven i handen.
Han har också bytt om till shorts och en T-shirt.
Han stänger av tven när han ser mej och granskar mej från topp till tå.
"Hej snygging" Säger han och ler.
Jag skrattar lite och sätter mej brevid honom i soffan.
"Hur mycket är klockan?" Undrar jag.
"Halv tio"
Redan halv tio tänker jag, tiden går otroligt snabbt när man är med Justin.
Då ringer min mobil igen. Och även denna gången är det ett okänt nummer.
Jag visar Justin mobilen han bara skakar på huvudet.
"Lägg bara på" Säger han och jag gör som han säger.
"Hur kan någon ha sätt oss?" Undrar jag.
"Jag vet inte, dom är överallt, dom kan ha följt efter när jag åkte till dej och sätt mej när jag ringde på hemma hos dej."
"Men här då? Kan dom inte ha sätt oss när vi var ute alldeles nyss?"
"Nej det tror jag inte, det är privat mark här, dom får inte komma hit" Säger Justin och ler lite. "Gud vad många ryckten det kommer komma om att jag dejtar ett fan" Säger han sedan och skrattar lite.
"Men du gör ju det, eller?"
"Ja" Svarar han och ler stort.
"Ehm.. föresten, när vill du att jag ska gå?" Undrar jag.
"När jag vill? Frågan är när du måste gå." Säger han och flinar lite.
Vi sitter och pratar och skrattar i ungefär en timme. Sen ringer mamma och säger att jag måste komma hem.
Justin är snäll och kör mej.
Vi kramas hej då vid min dörr, sen kör han hem igen och jag går och lägger mej direkt.
När jag lagt mej ner i sängen får jag en flashbak från kvällen, allt som hänt.
Jag har varit på dejt med Justin Bieber! Det är svårt att tro det, för några veckor sedan hade jag ingen aning om att det här skulle hända.
Precis när jag håller på att falla i sömn får jag ett sms.
'Godnatt sötnos ♥
xoxo Justin'
Jag svarar på smset sen somnar jag nästan direkt.
Jag vaknar tidigt nästa morgon. Varför har jag börjat vakna så tidigt för?
Jag sätter mej framför datan och loggar in på msn.
Den första som skriver till mej är Mathilda.
Mathilda says:
Hej :D <3
Vet du? jag såg bilder på Justin och ett fan. Hon var skit lik dej! :o Det står att dom dejtar!
Va?! Bilder på mej och Justin?! Åh nej fan! Det kan inte vara sant!
Jennie says:
Va? Skicka länk! :o
Mathilda länkar en sida och jag trycker för att få upp den. Som rubriken står det:
'Justin Bieber har ett hemligt möte med ett fan?'
Det är bilder när han står utanför mitt hus och plingar på, och en när jag öppnar dörren. Men mitt annsikte syns inte så bra.
Jag får som en chock när jag ser att det även finns bilder från när vi har vattenkrig i hans trädgård. Det var ju privat mark! På bilderna syns det att vi skrattar och har roligt, det är mest bilder bakifrån så man inte ser våra annsikten. Men en bild är tagen när jag står mot väggen och Justin framför mej, på den bilden ser det ut som Justin kysser mej! Fast det gjorde han ju inte, det ser bara ut så på bilden.
Under bilden står det: 'Justin gav henne en kyss, paret verkar ha kul tillsammans'
Vadå paret?! Vi kysstes ju inte ens, dom bara hittar på!
Jag kan verkligen förstå hur jobbigt Justin har det, det går ju ryckten om honom hela tiden. Han får inte ens vara ifred i sitt eget hem!
Jag loggar ut från msn och skiter i att svara Mathilda något mer. Jag måste få tag i Justin!
Även fast det är tidigt på morgonen ringer jag honom för att berätta om bilderna.
"Hallå?" Svarar han yrvaket.
"Hej. Har du sett bilderna?"
"Bilderna?" Undrar han trött.
Jag börjar berätta om bilderna som har spridit sig på nätet.
"Vänta lite. Sa du att det var bilder från när vi hade vattenkrig?" Avbryter han.
"Ja"
"Fan.." Suckar han. "Hur fan kom dom in?!"
Jag berättar om bilden där det såg ut som vi kysstes.
"Men det gjorde vi ju?" Säger Justin.
"Nej..?" Säger jag lite osäkert.
"Då var det väll bara i mina drömmar då" Säger han då och jag hör på honom att han bara skojar lite med mej.
Både jag och Justin börjar skratta...
Vad tycker ni om denna delen då? :)
KOMMENTERA!
PeaceN'Love
Love is always love - Del 5
Det går fram tre singnaler innan någon svarar...
Jag känner inte alls igen rösten som svarar.. det låter som en typ brittisk tjej..
Har Justin gett mej fel nummer?
Då kommer jag på det! Han brukar ju svara som en brittisk tjej när det ringer något nummer han inte känner igen.
"Hallå? Justin? Det är Jennie.." Säger jag. Då hör jag hur han skrattar till.
"Jaha är det du! Gud vad glad jag blir av att du ringer!" Säger han och nu hör jag att det är han.
"Ja, det är jag" Svarar jag och skrattar. "Vad gör du?"
"Har precis slutat hemundervisningen för dagen" Svarar han. "Du då?"
"Ingenting. Jag blev nästan rädd när du svarade sådär"
"Haha, jag brukar göra det när jag inte känner igen nummret. Men du behöver inte oroa dej, nu kommer jag känna igen ditt nummer"
Vi pratar en stund om lite onödiga saker. Tillslut frågar jag:
"Vad menar du egentligen med att du vill lära känna mej bättre?"
Han blir tyst en stund sen säger han:
"Jag vet inte. Jag har aldrig gjort så här med ett fan förut. Alltså du verkar typ intressant." Han gör en liten paus sen fortsätter han ".. haha... Jag menar, skulle du vilja träffas någon dag?" Frågar han sedan. Han låter nästan lite nervös. Vad gulligt!
"Ja, jätte gärna!" Svarar jag.
"Vad gör du ikväll? Jag är i alla fall ledig.."
"Jag gör ingenting"
Vi bestämer att vi ska träffas ikväll klockan 6. Han har fått min adress så han kommer komma och hämta mej.
När vi lagt på går jag ner till mamma och pappa i vardagsrummet för att berätta den glada nyheten.
Mamma kollar oroligt på mej när jag berättat klart.
"Ska du och Justin ut i kväll?" Undrar hon.
Jag blir lite irriterad på henne, det är ju precis det jag stått och sagt att jag ska!
"Ja!" Säger jag och suckar.
"Jag bara tänkte. Är inte det typ farligt? Jag menar, det kommer vara massa paparazzin. Justin är ju känd, tänk om det händer något" Säger hon oroligt.
"Mamma, Justin kommer och hämtar mej med sin bil, Kenny är med och vi ska bara hem till honom" Säger jag.
"Kenny?" Ekar hon.
"Ja, hans liv vakt" Förklarar jag.
Pappa som suttit tyst hela tiden lägger sig helt plötsligt i.
"Är det en dejt?" Frågar han.
Jag tänker efter en stund, vi sa inget om att det var en dejt. Jag vågar inte hoppas på att det är det heller.
"Nej det tror jag inte, vi ska bara träffas" Svarar jag.
Klockan går alltid segt när man väntar på något kul. Men nu känns det som om den går ännu segare bara för att jävlas.
Klockan fem byter jag om till andra kläder. Tajts och en sommartunika.
Som vanligt vet jag inte vad jag ska göra med mitt hår, jag provar några olika frisyrer. Men jag bestämer mej till sist för att ha en lös fläta i nacken som ligger fram över axeln.
Till sist kletar jag på lite rosa läppglans på läpparna.
När klockan är kvart i sex står jag i köket och dricker ett glas vatten, då ringer det på dörren.
Jag skyndar mej för att öppna.
"Hej!" Säger Justin glatt när jag öppnar dörren. "Vad fin du är"
Jag smälter nästan när han står där. Han har på sig en grå skjorta en svart keps och ett par jeans, och så håller han ett par solglasögon i handen. Han är dösnygg!
"Hej" Svarar jag. "Du med"
Vi går ut till Justins Range Rover, men jag och Justin sätter oss i baksätet, det är Kenny som kör.
Kenny hälsar på mej och presenterar sig, jag hälsar tillbaka.
"Är det lång hem till dej?" Undrar jag när Kenny börjat köra.
"det tar ungfär 30 minuter" Svarar Justin.
"Okej"
"Haha, du har så himmla gullig brytning" Säger Justin och skrattar.
"Du skulle säkert också bryta gulligt om du skulle prova att prata Svenska" Säger jag på Svenska för att förvirra honom lite. Han kollar konstigt på mej.
"Vad sa du? Jag hörde bara blaablabla typ" Säger han och skrattar.
Jag berättar för honom vad jag sa.
"Snälla lär mej säga något på Svenska" Ber han.
Jag börjar med lära honom enkla saker som typ 'Hej jag heter Justin' 'Vad heter du?' 'Vad gör du?'
Och jag hade rätt, det låter skit gulligt när han försöker härma.
När han ska säga 'gör' låter det som om han säger 'göl'.
Hela vägen hem till honom håller jag på att lära honom Svenska. Jag brister flera gånger ut i skratt när han säger fel eller utalar fel.
Efter en stund stannar vi utanför ett mega stort hus. Justin går snabbt ur bilen och innan jag hinner så är han där och öppnar dörren för mej som en riktigt gentleman.
När vi kommer in i huset och har tagit av oss skorna leder Justin in mej till vardagsrummet.
Där är det dukat fint med levande ljus på ett bord.
"Varsågod och sitt" Säger Justin och gör en gest mot soffan. Själv sätter han sig i en fotölj mitt emot mej.
"Vad är det här?" Undrar jag.
"Pannkakor?" Svarar han och tar en pannkaka från fatet som står mitt på bordet.
"Haha jag menade allt det hära"
"Ville bara göra fint för våran.. dejt" Svarar han och ler mot mej.
"Dejt?" Undrar jag och ler tillbaka
"Ja, om du vill att det ska vara det alltså"
"Klart jag vill"
Vi äter pannkakor tills vi bli alldeles proppmätta. Men det var nog dom godaste pannkakorna jag någonsin har ätit i alla fall. Vi sitter och pratar om allt mellan himmel och jord en lång stund efter vi är klara.
Justin är så lätt att prata med och så rolig och trevlig.
Nu har Justin satt sig brevid mej i soffan och vi håller på med någon frågesport typ. Där man måste svara helt ärligt på vad man än frågar.
"Hmm.. vad är finaste med mitt utseénde?" Frågar han. "Du får bara säga en sak" Tillägger han sedan
"Neej Justin! Inte en sån jobbig fråga! En sak?" Jag tänker efter en stund. "Dina ögon eller ditt leénde.. jag vet inte." Det var verkligen en jobbig fråga för jag vet inte om jag tycker hans leénde eller om hans ögon är finast.
Båda är lika fina.
"Jo men kom igen. En sak bara" Säger Justin och skrattar.
"Men jag vet inte, det går inte säga en sak.." Det är omöjligt att välja! "Okej, jag frågar dej samma sak." Säger jag bara för att slippa välja en sak.
"Neej Jennie! Inte en sån jobbig fråga!" Härmar han mej. "Fast jag måste nog säga ditt leénde, när du ler stannar nog tiden för en sekund"
När han säger det känner jag hur jag rodnar jag kollar ner, tänk att få en sån komplimang av honom!
Jag känner hur han kollar på mej och lyfter upp min haka så att jag kollar på honom.
"Haha naww.. du rodnar ju, så sött" Det får mej bara att rodna ännu mer när han säger så. "Vår första dejt och jag har redan fått dej att rodna" Säger han och smilar stort.
"Jag är säker på att jag kan få dej att rodna med" Säger jag.
"Haha försök"
"Måste bli rätt tillfälle" Säger jag och blinkar.
Precis då ringer min mobil. Det är ett okänt nummer.
Jag går i väg för att svara.
"Hallå?" Svarar jag.
"Hej! Det är Jennie Andersson väll?" Säger han kvinnoröst
"Jaa.."
"Hur känner du Justin Bieber? Dejtar ni? Är ni tillsammans?" Frågar hon.
Hon pratar väldigt snabbt och otydligt så jag förstår knappt vad hon säger.
Jag svarar inte på frågorna, jag bara lägger på och springer ut till Justin igen.
"Justin, det var någon som ringde mej och typ ställde massa frågor om hur jag känner dej och om vi dejtar eller om vi är tillsammans." Säger jag förvånat.
Justins annsiktsuttryck förändras från glad till typ arg.
"Fan.." Hör jag honom säga lågt och kolla ner i golvet...
KOMMENTERA! :D
PeaceN'Love
Love is always love - Del 4
"Inga problem, jag gillar din bakrundsbild" Säger han och ler ännu mer.
Jag kollar ner och rodnar lite. Jag har ju han och mej som bakrundsbild.
Justin vänder sig mot Scooter och säger något som jag inte hör...
Scooter nickar och vänder sig sedan mot oss.
"Nu när ni ändå är här. Vill ni se lite hur vi har det bakstage?" Frågar han och kollar på oss.
Mamma tvekar en stund, hon kollar på mej och jag nickar menande.
"tja, okej. Varför inte!" Säger hon tillslut och ler.
Vi följer med Scooter och Justin bakstage. Så himla coolt! Justin och Scooter går framför mej och mamma, helt plötsligt stannar dom till.
"Här har vi ett spelrum, med biljard pingis och massa anndra grejer" Säger Scooter och öppnar en dörr.
Vi går vidare, jag kollar hela tiden på Justin. Jag kan knappt tro att jag är här. Det här händer inte! Sånt här händer ju bara i mina drömmar..
Vi sätter oss vid ett bord och då kommer Pattie. Hon kollar undrande på oss, men Justin berättar hela historien om min bort tappade mobil.
"Hej. Pattie" Säger hon och sträcker fram handen till mej.
"Hej. Jennie" Säger jag och hälsar på henne. Sen hälsar hon även på mamma också.
Scooter bjuder på kaffe, fast jag och Justin dricker coca cola.
Dom vuxna sitter och pratar om någonting när Justin helt plötsligt frågar mej om jag vill följa med och kolla på turnebussen. Det vill jag såklart!
"Jag går och visar Jennie turnebussen" Säger han och ställer sig upp.
Både Pattie och Scooter nickar och jag och Justin går iväg.
"Så vad tyckte du om konserten?" Undrar Justin när vi har dom anndra utom hörhåll.
"Jag vet inte vad jag ska säga. Det var helt grymt! Du är så duktigt!" Svarar jag och ler.
Han ger mej sitt största leénde och då känns det som om jag ska falla ihop på marken, han är ju så fin!
"Haha, du har en gullig brytning. Vart kommer du ifrån?" Säger han och skrattar lite.
Jag skrattar till lite och säger att jag är från Sverige.
"Jaha, är du bara här på besök elller nåt då?" Undrar han.
"Nej, jag har nyss flyttat hit. För typ 2 och en halv vecka sen."
Vi kommer in i den gråa turnebussen och den är riktigt stor. Det finns en soffgrupp med ett bord framför sig i den och där sätter vi oss.
Justin kollar länge på mej med sina bruna vackra ögon.
"Vet du att du är väldigt vacker?" Säger han efter en stund.
"Sluta prata om dej själv" Säger jag och rodnar en aning.
Han ler och gör sin hairflipp. GAAH! Jag dör!
Det känns så overkligt att jag sitter och pratar med Justin Bieber!
"Vi har aldrig gjort såhär förut." Säger Justin
"Vadå?"
"Tagit ett fan bakstage med hennes mamma" Säger han och skrattar.
Jag skrattar också.
"Varför gjorde ni det med mej då?"
"Jag vet inte" Säger han och rycker på axlarna. "Det var min idé."
"Nu har jag träffat dej och pratat med dej två gånger. Du vet inte hur overkligit det känns för mej" Säger jag och lutar mina armar mot bordet som är mellan mej och Justin.
Han tar tag i min arm och kollar på den.
"Min aoutogarf är inte kvar" Säger han och skrattar.
"Nej, jag vet. Den gick bort när jag duscha." Säger jag och gör en ledsen min.
Då tar Justin fram ett A4 papper och en svart penna.
"Du kan få en ny" Säger han och börjar signera pappret.
Det första jag tänker på när han skriver är att det tar ganska lång tid för honom att bara skriva sin aoutograf.
När han har skrivit klart viker han pappret två gånger på mitten och räcker sedan över det till mej.
Vi sitter och pratar länge med varandra om allt möjligt. Han försöker lära mej Moon Walk också. Han måste vara en väldigt bra lärare för efter en stund klarar jag det.
"Bra!" High Five!" Tjoar han högt och sträcker upp sin hand för att slå den i min.
Precis då öppnas dörren och Pattie och min mamma kommer in.
"Vad gör ni?" Undrar Pattie. "Ni hörs ända ut"
"Vi dansar bara Moon Walk" Svarar Justin.
"Okej. Men ni har varit här i en timme nu"
En timme tänker jag. Herregud vad tiden har gått fort!
"Jennie, vi måste nog åka nu" Säger mamma till mej.
Vi går ut från bussen och Justin och Pattie följer oss till bilen. Jag får en kram av båda två, det får mamma också.
På vägen hem är både jag och mamma rätt hyper över vad som hänt.
"Vad hade du och Justin för er då?" Undrar mamma när hon berättat vad hon och dom anndra gjorde.
"Vi satt och prata och sen lärde han mej Moon Walk, vet du hur coolt det är?!" Svarar jag.
Vi pratar om det hela vägen hem.
När vi går in genom ytterdörren möts vi upp av pappa som verkar lite orolig.
"Vart har ni varit så länge?"
Jag och mamma börjar prata i mun på varandra, men pappa verkar fatta det mesta ändå.
"Så det är du och Justin nu, huh?" Skojar han och blinkar med ena ögat.
Jag flinar åt honom sen går jag upp till mitt rum och tar fram det signerade pappret jag fick av Justin ur min ficka.
Jag vecklar upp det och hans namn står stort över pappret men under det står det med mindre text:
'Jennie, snälla ring eller smsa mej. Jag skulle vilja lära känna dej bättre ♥' Sen står det ett nummer.
Jag tappar nästan andan. Justin har gett mej sitt nummer!
Det här är troligen en dröm och jag kommer snart att vakna upp, för det här kan inte vara sant. Han vill lära känna mej mer!
Den natten har jag svårt att somna jag ligger bara och tänker på vad som hänt under dagen. Allt som hänt sen jag flyttade hit till Atlanta.
Först följer han mej på Twitter, sen pratar jag med honom vid en pizzeria, jag får en biljett från mamma och pappa till hans konsert, jag går på konserten och tappar bort min mobil. Scooter ringer min mamma och berättar om min mobil, vi åker tillbaka bara för att hämta den. Vi pratar lite med Scooter och han berättar att det var Justin som hittade den, Justin kommer och vi får komma in bakstage. Jag och Justin går iväg på tumanhand, han visar mej turnebussen och han lär mej Moon Walk!
Det låter ju helt sjukt! Tänk att allt det där har hänt mej på bara två veckor. Och nu vill Justin lära känna mej mera, jag har till och med hans nummer! Alltså Justin Bieber! Världens kändaste tonåring ger mej sitt nummer!
Jag går upp till datorn och sätter på U Smile och då lyckas jag somna.
Nästa morgon vaknar jag tidigast av alla. Klockan är bara nio, men jag bestämer mej ändå för att gå och äta frukost, jag kan inte vänta min mage kurrar så mycket.
När jag ätit klart duschar jag och sen sminkar jag och klär på mej.
Sen börjar jag smått att städa mitt rum, det behövs verkligen. Det ligger kläder lite överallt.
Förmiddagen spenderar jag mestadels framför tven och datorn.
Efter luchen vet jag inte riktigt vad jag ska göra. Jag sitter i min säng med mobilen i ena handen och det singerade pappret med Justins nummer på i den anndra.
Jag slår nummret på min mobil och funderar på om jag vågar klicka på grön lur. Efter några sekunders tvekan trycker jag.
Det går fram tre singnaler innan någon svarar...
Sorry för kass uppdatering igår, men jag var med en kompis hela dagen och sen sov jag hos henne också.
Men ni får nog en till del senare idag :)
KOMMENTERA vad ni tycker så länge, det gör mej bara peppad och gör så jag vill skriva mer! ♥
PeaceN'Love
Love is always love - Del 3
Jag är så himla lycklig!
Percis när jag ätit upp och är på vägg upp till mitt rum ringer det på dörren..
Det första jag tänker är att det är Justin som står där.
Men det är det såklart inte.
"Hej, jag heter Eva" Säger kvinnan som står där. "Är dina föräldrar hemma?"
Vad dum jag är. Såklart det inte är Justin, varför skulle han komma till mej och ens veta vart jag bor. Jag har tydligen bara han mitt huvud just nu.
Jag släpper in Eva, som anntagligen är en av våra grannar. Jag tycker mej känna igen henne i alla fall.
Jag ropar på mamma och pappa och sen går jag upp till mitt rum.
Jag kollar på bilderna jag tog på mej och Justin på min mobil, sen lägger jag en av dom som bakrundsbild.
Dagarna går och tillslut är dagen jag har väntat på änligen här!
Jag vaknar upp på morgonen av att solen skiner in genom rullgardinen. Jag som annars brukar vara ganska morgon trött är piggare än någonsin.
Jag går glatt sjungande ner till köket och gör mej en macka och en kopp te.
När jag är klar duschar jag en lång och skön dusch sen klär jag på mej och sminkar mej. Jag funderar en lång stund på vad jag ska klä på mej. Jag funderar på om jag ska ta min Justin Bieber tröja eller något helt annat.
Men jag bestämer mej till slut för att ta på mej en grå skjorta och ett vitt linne under, och ett par jeans shorts.
Jag suckar, vad ska jag göra med mitt hår som står åt alla håll?
Jag sätter på lite musik på datan sen börjar jag platta det.
Låten som spelas nu är E.T. med Katy Perry. Jag står där och sjunger med när mamma kommer in och säger att det är dags att åka. Jag får en kittlande känsla i magen, jag ska nu åka och se Justin!
Mamma lämnar av mig vid den fullsatta arenan.
Jag hittar min plats längst fram. Den är längst ut där gången är, där Justin kommer gå!
Jag står spänt på min plats och väntar på att något ska hända där uppe på scenen som är rakt framför mej.
Alla börjar skrika 'JUSTIN! JUSTIN!' och jag hänger med och börjar också skrika.
Efter ett tag kommer killen alla har väntat på ner genom en sak i taket. Alla börjar skrika ännu mer.
Jag tror aldrig jag har hört så höga skrik i hela mitt liv!
Första låten börjar spelas och alla jublar. Shit vad bra han är! Och så där olagligt snygg!
Tillslut kommer låten som nog alla har väntat på. One Less Lonley Girl.
Alla blir som galna, och jag börjar känna mig lite smått inklämd mellan gallret som är utåt gången och alla skrikande tjejer.
Det kommer ut en tjej på scenen med ett fan som tydligen ska bli Justins 'One Less Lonley Girl'
Jag kan inte låta bli att bli en aning avundsjuk.
Låten börjar spelas och han är som vanligt jätte gullig mot tjejen som är 'OLLG'.
När han kollar ut över publiken stannar hans blick på mej! Det ser i alla fall ut som han kollar rakt på mej.
Jag ler mot honom och han ler tillbaka åt mej. Sen vänder han sig mot tjejen på scenen som nu har börjat gråta av lycka.
Kollade han just på mej och log?! Tänk om han kännde igen mej sen då när jag prata med honom vid pizzerian.
Jaa, kanske. Vem vet?
När låten är slut och tjejen har gått ifrån scenen börjar 'Somebody To Love'.
Han dansar och sjunger skit bra. Sen äntligen går han ner på den där gången som jag står vid och springer och tar allas händer, först min eftersom jag står längst fram.
När han springer där börjar alla trycka mej mot gallret igen så jag knappt får någon luft. Alla vill ju nudda honom.
Det känns som om jag kommer bli döv också för alla skriker mej i öronen.
Men jag lyckas överleva utan att bli ihjäl klämd.
När konserten är slut går jag ut och väntar på att mamma ska hämta upp mej.
Jag behöver inte vänta så länge för hon kommer ganska snabbt.
Jag sätter mej i framsätet och berättar glatt om konserten.
Precis när vi svängt ut till den stora vägen ringer det i mammas mobil.
Hon svarar och pratar med personen i anndra änden.
"Jennie, vart är din mobil?" Undrar hon och kollar på mej.
Jag känner efter i fickan, men den är inte där! Jag måste ha tappat den under konserten.
"Den är borta!" Svarar jag. Mamma hittar ett ställe och vänder på, hon pratar fortfarande med personen i anndra änden. Är det någon som hittat min mobil? Jag fattar ingenting.
"Vi är påväg tillbaka. Bakstage sa du?" Hör jag mamma säga till personen.
När hon lagt på frågar jag vad det är som händer egentligen.
"Några har hittat din mobil inne i arenan, och dom hitta mitt nummer i din kontaktlista och ringde mej. Vi kommer får gå bak bakstage för att få tillbaka den" Säger hon och kollar på mej.
Det första jag tänker är, tänk om Justin är där.
"Vem var det du prata med då?" Undrar jag. Mamma sneglar lite på mej.
"Scooter, presentera han sig som. Det är tydligen Justins manager" Säger hon och då är vi framme till arenan igen.
Mamma börjar gå mot ett håll och jag följer efter, men har ingen anning om vart vi är på väg. Antagligen bakstage. Coolt!
"Hej, här borta" Hör jag någon lite längre bort ropa och vinka. När vi kommer närmare ser jag vem det är, det är Scooter!
"Den här tillhör dej va?" Säger han och räcker fram min mobil.
Jag tackar och tar emot mobilen. Mamma tackar också.
"Tyckte du konserten var bra då?" Undrar Scooter och kollar på mej med ett leénde.
"Jaa, jättebra!" Svarar jag. "Du kan ju hälsa Justin från mej att han är grym!"
Scooter skrattar och säger att det ska han göra och att det faktiskt var Justin som hittade min mobil.
Han kollar snabbt bakåt och får syn på något. "Varför inte göra det själv föresten?" Frågar han sedan.
"Va?" Undrar jag.
"Ey, Justin. Kom lite!" Ropar han över axeln.
Och ut kommer Justin med fortfarande scenkläderna på sig. Han ler när han ser mej.
"Jag känner igen dej.. jag träffa dej förra veckan va?" Säger han och ställer sig brevid Scooter.
"Jaa. Tack för du hitta min mobil föresten" Svarar jag och ler.
"Inga problem, jag gillar din bakrundsbild" Säger han och ler ännu mer.
Jag kollar ner och rodnar lite. Jag har ju han och mej som bakrundsbild.
Justin vänder sig mot Scooter och säger något som jag inte hör...
Ni får två delar idag, nu har det börjat hända lite saker. Men det kommer hända mycket mer :)
KOMMENTERA !! :D
PeaceN'Love
Love is always love - Del 2
Jag bara sitter och glor på skärmen som ett fån. Mitt leénde är ända upp till öronen!
Jag vill bara skrika så hela världen hör.
Jag trodde verkligen inte jag skulle bli så glad bara för att...
... Justin Bieber fölljer mej på Twitter! Men Shit! På något sätt så känns det ganska stort, han har ju liksom lagt märke till mej och tryckt på 'Follow-knappen'
Jag bara ler och ler och har några små glädje tjut för mej. När jag sitter där och fjantar mej kommer pappa in i rummet.
"Pappa kolla! Justin Bieber följer mej på Twitter!" Säger jag ivrigt och pekar på dataskärmen. Han kollar bara snabbt på skärmen och sen kollar han upp på mej igen.
"Jaha.." Säger han oförstående.
"Men fattar du inte?! Han har lagt märke till mej!" Säger jag helt hyper.
Men han bara ler och skakar på huvudet. Han vet nog knappt vad Twitter är egentligen.
"Jag och mamma tar en promendad" Säger han och går ut från mitt rum. "Ehm.. föresten, lycka till med den där Bieber då" Skojar han och stannar till vid dörröppningen.
Jag flinar ironiskt mot honom sen vänder jag mej mot datorn igen.
Egentligen borde jag väll inte sitta inne framför datorn en sådan fin dag som idag. Så jag tar ut datorn och sätter mej på altanen på baksidan istället.
Jag sitter där för mej själv och är allmänt lycklig, när solen helt plötsligt försvinner bakom ett grått stort moln.
Det verkar som det blir oväder och mamma och pappa som fortfarande är ute på promenad.
Hoppas det inte blir åska bara, jag har alltid varit rädd för den och jag vill inte vara ensam om det börjar åska.
Jag går in med datan och efter någon minut börjar det spö regna, regndropparna står som spjut i backen.
Då hör jag ett svagt muller och en stund efter ser jag hur det blixtrar till.
"Åh nej!" Säger jag tyst för mej själv. Fan! Inte åska..
Till slut är ovädret rakt över oss och jag är rädd som aldrig förr. Varför ska det börja åska?
Just nu när jag är ensam hemma också. Och vart kan mamma och pappa vara? Det går ju inte att ringa dom nu heller .
På något konstigt sätt lyckas jag överleva ovädret och strax efter det kollar solen fram.
"Hallå?" Hör jag mammas röst nerifrån hallen.
Jag springer ner för trappan och frågar surt vart dom har varit så länge. Dom berättar att som bara varit över hos våra nya grannar på en kopp kaffe.
"Vi vet att du inte gillar åskan, men vi kunnde inte ringa heller" Säger hon och kramar mej lite lätt. "Sen är det ju inte så smart att gå ute när det åskar, även om vi bara var hos grannarna. Dom är föresten jätte trevliga"
Jag mummlar något till svar och är precis på väg att gå när pappa rycker tag i min arm.
"Jag har något som du kommer älska" Säger han och flinar mot mej. "Vad ska vi kalla det? En liten inflyttningpresent" Säger han sedan och lägger ett vanligt vitt kuvert i min hand.
Det första jag tror är i kuvertet är pengar. Vad annars? Men han sa något som jag kommer älska...
Då kommer jag på det. Tänk.. tänk, om det är billjetter till Justins konsert!
Fast nää dom är ju säkert skit dryga...
Men jag öppnar kuvertet ändå med en liten förhoppning om att det ligger konsertbilljetter där i i alla fall.
Både mamma och pappa kollar spänt på mej när jag öppnar det.
Jag drar sagta ut det som finns i kuvertet. Jag kollar med stora ögon på det jag nu har i min hand.
Sen börjar jag skrika och hoppa upp och ner som en idiot.
Jag kan knappt tro det! I kuvertet låg en billjett till Justin konsert i Atlanta som är om exakt en vecka!
Jag känner hur mina tårar börjar rinna och hela jag skakar, det är av glädje så klart! Kännslan är obeskrivlig.
Jag ska få se Justin Drew Bieber! Det känns nästan overkligt.
Jag kramar om båda mina föräldrar och berättar för dom hur mycker jag älskar dom.
"Kommer du våga åka ensam nu då?" Undrar mamma när jag lungnat ner mej en anning.
"Ja! Bara jag får åka så" Svarar jag.
Det spelar ingen roll om det bara fanns en billjett, vem skulle jag ta med mej liksom? Jag har inte hunnit fått några ny vänner ännu, och om jag hade det så hade dom kanske ändå inte gillat Justin.
Det första jag gör är att skriva på Facebook och Twitter att jag har fått en billjett till Justins konsert.
Jag får snabbt en kommentar från en av mina närmaste kompisar som skriver:
'VAA??! Fyyfan va avundsjuk jag är på dej nu! :o Hoppas du får det kul! :)♥'
Jag ler stor och svarar på kommentaren, sen lägger jag mej ner i sängen med min konsertbilljett och bara kollar på den. Jag läser exakt allt som står på den, och jag tappar nästan andan när jag ser att min plats är längst fram på första raden! Jag skriker till, det känns fortfarande helt overkligt att jag bara om en vecka kommer se killen jag har velat se i ungefär två år nu!
Jag reser mej upp och loggar in på spotify och sätter på Never Say Never.
Tänk om jag får se Jaden Smith också, han är ju så söt! Han brukar ju vara med på Justins konserter.
Åååh jag är så glad! Obeskrivligt glad!
Först att Justin följer mej på Twitter och sen det här, den första veckan här i Atlanta har ju börjat mer än bra i alla fall. Och jag som trodde det skulle bli tråkigt, men jag hade visst fel.
"Jennie är du hungrig?" Frågar mamma när jag kommer ut i köket. "Vi tänkte beställa Pizza"
"Ja ! Pizza bli bra."
"Ska du följa med och hämta dom?" Undrar hon sedan när hon har ringt och beställt.
Jag följer med, det är inte så värst mycket folk ute. Fast en bit utanför pizzerian står ett gäng tjejer och verkar väldigt uppspelta över något.
"OMG det är JUSTIN BIEBER!!" Hör jag någon skrika och jag stannar till.
Shit! Är Justin där?! Jag rycker i mammas arm och hon kollar frågande på mej.
"Jag tror Justin är där borta" Viskar jag och pekar mot klungan med tjejer. Jag kan ännu inte se om han är där eftersom alla tjejer står i vägen.
"Gå dit och kolla då" Föreslår mamma. "Vi hämtar pizzan så länge. Men låt det inte ta för lång tid bara"
Jag kollar häpet på min mamma, jag trodde aldrig att hon skulle förslå att jag skulle går fram till världens kändaste tonnåring.
Mamma och pappa går in i pizzerian och jag står och tvekar en stund innan jag styr mina steg mot dom.
Det ser ut som om tjejerna börjar bli klara, och då ser jag honom! Jag ser Justin!
Jag börjar hettsigt vifta med min hand framför annsiktet. Shit, det är verkligen han, och han kollar på mej och ler!
Jag försöker att inte flippa ut tottalt och börjar gå mot honom.
Dom anndra tjejerna är nu borta och jag står nu rakt framför Justin Bieber!
"Du vill väll också ha en atougraf?" Frågar han och ler snällt mot mej.
"Ja, gärna!" Lyckas jag klämma ur mej, det känns som om jag har tappat talförmågan eller något.
Jag sträcker fram min hand och låter han singera den. Shit Justin håller i min hand!
"Får jag ta ett kort också?" Undrar jag med darrig röst och tar fram min mobil.
"Själv klart, sweetie" Säger han och ler.
Han ställer sig brevid mej och lägger sin arm runt mej och jag tar två bilder på oss tillsammans.
Sen känns äntligen som om jag kan prata normalt igen.
"Så vad gör du här?" Frågar jag nyfiket.
"Jag är här för att köpa skor och sånt" Förklarar han. "Du då?"
"Okej. Nej, jag är bara här med minna föräldrar och köper pizza" Säger jag och pekar mot pizzerian.
Och just då ser jag mina föräldrar komma ut från pizzerian.
"Oj, jag måste nog gå nu" Säger jag lite sorgset. "Men jag kommer på din konsert nästa vecka"
"Okej. Då ses vi väll där då." Säger han nästan lite flörtigt.
När vi kramas och säger hej då frågar han:
"Vad heter du då?"
"Jennie Andersson" Svarar jag och ler. Han nickar och jag börjar gå mot mina föräldrar.
Hela vägen hem håller jag på att babbla om Justin och även när vi äter.
Jag är så himla lycklig!
Percis när jag ätit upp och är på vägg upp till mitt rum ringer det på dörren..
Kul att ni gilla förra delen! :) <3
KOMMENTERA :D
PeaceN'Love
Love is always love - Del 1
Den här novellen har jag bestämt att den får heta "Love is always love"
Tjejen det kommer handla om heter Jennie och är 15år, hon har just flyttat ifrån Sverige till Atlanta, eftersom hennes pappa fått ett nytt bättre jobb där.
Vi svänger in på garageuppfarten till vårat nya hus. Det är mycket större än det gammla hemma i sverige, fast nu är ju Atlanta vårat 'hemma' egentligen. Det känns konstigt att kalla det för det.
Vi har hållit på att flytta halva sommaren, och jag har bestämt mej för att när vi har kommit till rätta med allt ska jag bara ta det lungt och njuta det sista av sommaren.
Egentligen ville jag inte flytta ifrån sverige, fast jag älskar USA.
Men jag var ju tvungen att lämna alla mina vänner. Det var det svåraste av allt. Men det bästa med att flytta hit är att man bor mycket, mycket närmare sin stora idol! Det är Justin Bieber vi snackar om såklart.
Jag har aldrig sett honom live eller så, men nu när jag bor här blir ju chansen större att jag gör det någon gång.
Jag går in i huset och kollar mej omkring. Det är en ganska stor hall och dirket till höger ligger köket och sen till vänster är det en liten toa. Trappan till övervåningen är rakt fram i hallen. Jag springer upp för trappan och leter efter det som ska bli mitt rum.
Jag hittar ett rum med ljusblåa målade väggar, och bestämer att det får bli mitt rum. Blå är ju trottsallt min favorit färg.
"Gillar du rummet?" Frågar pappa som precis kommit upp.
"Ja!" Säger jag glatt och börjar packa upp min saker.
Pappa ler tillbaka till mej sen går han ner igen.
Det första jag gör är att koppla in min cdspelar till ett el-utag, och sen letar jag upp 'My Worlds The Collection' bland alla min saker. Första låten är One Time och den är så bra med acoustic version.
Jag har ganska hög volym på så jag hör inte när mamma kommer upp.
"Hallå? Jennie, kan du sänka?!" Nästan skriker hon till mej.
Jag sänker och kollar förvånat upp på henne.
"Ja?"
"Jag och pappa tänkte gå till stranden, vill du följa med?" Frågar hon. "Vi kan fortsätta packa upp sakerna sen"
"Ehm.. nej, jag stannar nog och packar upp mina saker istället" Svarar jag. Det skulle egentligen varit kul att gå till staranden. Men inte med mamma och pappa. Jag tycker bara dom är pinsama, tänk om det är snygga killar där och så går jag där med mina föräldrar som en liten unge. Haha, det låter konstigt men det är så jag tänker, jag kan ju gå till stranden någon annan gång.
Mamma nickar och säger hejdå. När jag hört att dom gått höjer jag volymen till max och börjar packa upp mina saker.
Efter en stund tröttnar jag på det och tar fram min laptop istället. Jag undrar om vi har något internet här än.
Och japp, det hade vi. Jag loggar in på Facebook och skriver:
'Jag är i Atlanta nu, det är awesome!'
Sen skriver jag samma sak på Twitter fast på engelska eftersom jag har många followers som inte är svenskar.
Men ännu följer inte Justin mej. Fast det gör mej inte så mycket, jag kan ju fortfarande följa honom och se vad han skriver.
Efter en vecka i det nya huset har nästan allt kommit till rätta it, men det finns fortfarande en del kvar.
Jag har fått en ny säng och ett nytt skrivbord. Det ska bli riktigt skönt att få sova i en riktigt säng istället för en luftmadrass på golvet.
Jag har även hängt upp alla min Justin posters. Dom fyller en hel vägg, jag har varit och köpt mängder med tidningar med honom i också.
I början kändes det lite konstigt att höra engelska överallt men nu har jag vant mej och det är tur att jag har MVG i det annars hade det varit mycket tuffare för mej att förstå vad alla säger.
"Mamma, jag går ner till stranden!" Ropar jag från hallen.
"Okej, kom tillbaka till Lunchen klockan tre bara" Ropar hon tillbaka.
Det är ganska mycket folk när jag kommer ner och vattnet är så där vackert och nästan alldeles stilla.
Jag lägger ner min handduk i sanden och drar av mej min långa sommartunika. Jag har på mej min nya blåa bikini, och nu känns det perfekt för att använda den för första gången.
Jag badar en stund, men det är ganska tråkigt att bada själv så jag stannar inte så länge.
Jag kommer hem tidigare än tre så jag går upp till mitt rum och sätter mej framför datorn.
Jag loggar in på Twitter och skriver till Justin.
'@justinbieber do u want to make me happy? Please fallow me :)'
Chansen är nog inte så stor att han kommer se det och följa mej, men man kan ju alltid försöka.
Jag kollar dom senaste Tweeten och sen loggar jag ut och loggar in på Facebook istället.
Det är kul att kunna se vad alla mina vänner gör hemma i Sverige.
Men ju mer jag ser desto mer saknar jag dom. Jag saknar speciellt min underbara bästa kompis Mathilda, vi skyper och pratar ofta med varanda men det är ju inte samma sak som att ses i verkligheten.
Lite tidigare en tre är maten klar och jag går ner och äter med mina föräldrar.
Efter maten loggar jag in på Twitter igen.
Jag bara sitter och glor på skärmen som ett fån. Mitt leénde är ända upp till öronen!
Jag vill bara skrika så hela världen hör.
Jag trodde verkligen inte jag skulle bli så glad bara för att...
Varför blev hon så glad tror ni? (Ganska enkelt att gissa men..)
Hoppas att ni gillar den :)
KOMMENTERA vad ni tycker !
PeaceN'Love
